Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479 Sverige (Politiska partier. Rättsväsen. Försvarsväsen) 480
Partiställning i riksdagen 1909—27.
År efter allmänna val till resp, kammare (utom 1927).
Partier 1909 1912 1915 1918 1922 1925 1927
A. K. F. K A. K. Å K A. K F. K. A. K. A. K. F. K.
Konservativa partier 85 87 64 86 59 41 62 65 49
Jordbrukarnas Riksförbund. . . . — — — — 3 — — — —
Bondeförbundet — — — — 9 18 21 23 16
Liberala partier 101 51 102 71 62 38 41 4 8
Frisinnade folkpartiet — — —■ — — — — 29 23
Socialistiska partier 35 12 64 73 97 52 99 104 52
Kommunistiska partiet — — — — — 1 7 5 1
Vildar 9 — — — — — — — 1
Summa | 23U 150 230 230 | 230 | 150 | 230 230 150
24 län (se tabell sp. 438), vart
och ett under en länsstyrelse (se
Län och Länsstyrelse),
och Stockholms
överståthållar-skap (se
överståthållar-ämbetet). Länen indelas i
fögderier och dessa i
landsfiskals-distrikt. — Politiska partier.
Organiserade riksdagspartier funnos
i S. redan under frihetstiden och
ha under 1800-t., särskilt efter
representationsreformen, åter satt
sin prägel på statslivet. Efter
proportionalismens seger 1907 ha
partiorganisationerna ytterligare
begränsat spelrummet för den
politiska individualismen och
”vildar” blivit alltmer sällsynta
i riksdagen. De nuv.
riksdagspartierna äro nationella partiet
(F. K.), lantmanna- och
borgar-partiet (A. K.), tillsammans
utgörande riksdagens höger,
Bondeförbundet, Sveriges liberala parti,
frisinnade folkpartiet, Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti,
Sveriges kommunistiska parti
(se tabell ovan). — Rättsväsen.
Sveriges rikes lag (se d. o.) av
1734, den ännu gällande allmänna
lagen, betecknade kodifieringen
av en lång rättsutveckling, som
i stort sett försiggått på inhemsk
grund och länge utan påverkan
av främmande rättsåskådning.
För lagens revision har alltsedan
1800-t:s början ett livligt
lagstiftningsarbete pågått, och mer
än någon föregående tid
kännetecknas nutiden därav. På detta
arbete ställa de komplicerade
samhällsförhållandena stora
anspråk, och övergångstidens
splittring har icke varit ägnad att åt
modern lagstil ge den kraft och
klarhet, som i så hög grad
utmärkte den gamla. Av stor
betydelse har samverkan med de
övriga nordiska länderna på
lagstiftningens fält varit.
Rättskipningen, vars rötter gå djupt i det
svenska samhällets forntid,
bygger ännu i huvudsak på
rättegångsbalken i 1734 års lag. Om
underrätterna häradsrätt och
rådhusrätt, de tre hovrätterna i
andra instans samt Högsta
domstolen se dessa ord samt
Domstol, Krigsdomstolar och
Vattendomstolar. —
Försvarsväsen. Varje svensk man
är värnpliktig fr. o. m. det
kalenderår han fyller 20 år t. o.
m. det han fyller 42 år.
Värnplikten fullgöres i allm. uti
be-väringens första uppbåd (11 år),
andra uppbåd (4 år) och
landstormen (8 år). Studenter och
i värnpliktshänseende likställda,
f. d. fast anställda m. fl. tillhöra
beväringens 1: a uppbåd i 15 år,
därefter landstormen (se vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
