Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverkerska ätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Svett—Svettning
536
en särskild, form av eldfast massa,
järnoxid inpackas tills, med
aluminiumpulver omkring
arbets-stycket, och blandningen
antändes. Den vid oxidationen av
aluminiumpulvret utvecklade
våldsamma hettan smälter järnet och
sammansvetsar skarven, som
sedan avslipas och putsas.
Svett, exkret från
svettkörtlarna (se Hud sp. 965) i huden,
bestående av c: a 98 % vatten,
1,5 % salter och 0,5 %
organiska beståndsdelar, ss.
urin-ämne, urinsyra, kreatinin,
indi-kan, fettsyror (betinga S:s lukt)
och ammoniak. Reaktionen är
neutral 1. svagt sur. Avsöndring av
S. kommer till stånd reflektoriskt
1. vid retning av centra i stora
hjärnan genom förmedling av
parasympatiska nerver (jfr
Nervsystem sp. 751), spec.
vid kroppsansträngning 1. höjd
kroppstemperatur av annan
anledning, vid en del sjukdomar (ss.
nervsjukdomar, infektioner,
Base-dows sjukdom), vid sinnesrörelser
och vid vissa förgiftningar (jfr
Belladonna och
Pilokar-pin). Vid S:s avdunstande från
kroppsytan bindes värme (ett
viktigt led i kroppens
värmeregu-lation; motverkar överhettning).
Avdunstningen gynnas av torr
luft och porös beklädnad;
fuktighet och tät beklädnad kunna så
effektivt hindra avdunstningen,
att värmeslag inträffar. Vid
kroppsarbete i tropikerna har
man beräknat upp till 15 1. S. på
kort tid; under vanliga
förhållanden avsöndras %—1 1. per dygn,
vid måttlig svettning c:a 1 a 2 1.
i tim. Vid stark svett avsöndring
uppkomma lätt vidrig lukt,
hud-löshet och eksem (jfr Fotsvett
och Handsvett). Riklig svett
-avsöndring i armhålorna
(”armsvett”) behandlas lokalt med
for
malin (i tvål 1. lösning) 1.
lenicet-(basiskt aluminiumacetat) puder.
Svettdrivande medel, i
vidsträckt bemärkelse åtgärder som
öka svettavsöndringen. Hit höra
förhindrande av värmeavgivandet
från kroppsytan genom
inbädd-ning i värmeisolerande material
(inpackning), ökning av
värmeproduktionen (ex. muskelarbete)
och tillförande av värme (varma
krus, intagande av varma
drycker, ss. te, fläderte m. m.). S. i
inskränkt bemärkelse äro vissa
ämnen, ss. antipyretica,
pilokar-pin, muskarin, kamfer m. fl.,
vilka reta parasympatiska
nervsystemet. S. tillgripas stundom
för att få ökad utsöndring med
svetten av vatten och fasta
urinbeståndsdelar vid bristande
funktion hos njurarna samt, spec.
förr, vid infektionssjukdomar. —
Veter. Ss. S. kunna användas
fuktig värme, ång- 1.
varmluft-bad, kamomill- och fläderte 1.
för hastig verkan subkutan
injektion av pilokarpin 1. arekolin.
Svetteduk (lat. sud^rium),
äldre svenska Bibelns benämning
(Joh. 20: 7 m. fl.) på den duk.
som enl. judisk begravningsritual
lägges över den dödes ansikte.
Tidigt uppstodo legender om Kristi
S., som skulle ha bevarat en
trogen avbildning av hans drag. Jfr
Veronika.
Svettkörtlar, se H u d och
Svett.
Svettning. Med. Se Svett.
— Lantbr. Självupphettning (jfr
d. o.) av fodermedel (hö m. m.),
tobaksblad etc. Innebär förlust av
näringsämnen, huvudsaki.
kolhydrat, men kan göra nytta
genom fuktighetens minskning,
svårsmälta ämnens övergång i
lättlösligare form samt bildning
av välsmakande ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
