Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svettningssystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Svin
540
Svenskt skogssvin.
ökad blodtillförsel till hjärnan
genom lågt huvudläge och ev.
genom hjärtstimulantia.
Svin, t a m s v i n, anses
härstamma, i Europa n. om Alperna,
från vanliga Vildsvinet, i
Medel-havstrakterna och Asien från
bandsvinet (jfr Svindjur).
Det förra har långsträckt huvud
och höga ben, det senare brett
huvud med främre kindtänderna
starkt utåtriktade, låga ben och
starka anlag för fetma. S. ha
hållits som tamdjur sedan den yngre
stenåldern. I Europa n. om
Alperna funnos lantraser av två
typer, mera storvuxna h u s s v i n
med kortare ben och stora,
framåt-riktade öron, samt skogssvin,
mera småvuxna, högbenta med
korta, uppstående öron. Från
1700-t:s slut började dessa
lantraser korsas med avelsdjur av
bandsvinet. Detta skedde spec. i
England, vars sålunda förädlade
lantraser, främst vit
York-s h i r e - och svart B e r k
-s h i r e r a s, allmänt använts i
det övriga Europa och
Nord-Amerika som rena raser och för
korsning. I För. Stat, är
Poland-C h i n a den mest kända av
dylika blandraser. —
Svinskötsel. S. ha sedan gammalt
allmänt hållits, emedan man
därigenom bättre tillgodogör avfall
från hushållet. I senare tid har
svinuppfödning till stor del
grundats på utfodring med
indust
riellt avfall samt, spec. i
Amerika, majs. I de skandinaviska
länderna har aveln starkt tilltagit
i samband med
mejerihanteringen. I Sverige är svinstocken c:a
1 mill., vilket ej blott fyller
landets behov, så att den förr stora
införseln av amerikanskt fläsk
upphört, utan även möjliggör en
avsevärd fläskexport till
England. Än mer gäller detta
Danmark, vilket är världens i
förhållande till folkmängd och areal
främsta fläskproducerande land.
— S. av förädlad ras användas
till avel vanl. blott 2—3 år (från
8—9 mån :s ålder). Då suggan går
dräktig c:a 114 dygn och
grisarna behöva dia blott 6 å 8
veckor, bruka 2 kullar om året
uppfödas, vardera av 8—12 (stundom
flera) grisar. Dessa, som vid
födelsen väga c:a 1 kg., öka vid
riklig fodring till c: a 20 kg. vid 2
mån. och 80—90 kg. vid 6—7 mån.
Foderåtgången per kg.
viktsökning stiger från c:a 3,25
foderenheter vid tiden för grisens
av-vänjning till över 5 vid 80—90
kg. levande vikt och sedan allt
högre. En längre fortsatt gödning
blir därför allt mindre lönande,
spec. som ”lättgödda” S. på högst
90 kg. numera betalas högre än
större ”späcksvin”. S. ha ringa
förmåga att smälta växttråd och
stor förmåga att bilda fett av
smältbara kolhydrat, varför
utfodringen bör ske med
kolhydratrika fodermedel. Under de
Svin av förädlad svensk lantras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
