Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syd-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Syd-Amerika
584
Floddal i Anderna med tropisk urskog
(Pastazaf loden, Ecuador).
mellan Stilla havet och Atlanten.
Där kedjan i n. grenar sig,
avvattnas till Karibiska havet ett
mindre område. Bolivias högland
med Titicaca- och Poopösjöarna
samt v. pampas sakna avlopp.
Enl. uppskattning omfattar
Atlantens awattningsområde 15,7,
Stilla havets 1,06, Karibiska
havets 0,58 och området utan avlopp
0,27 mill. kvkm. Till Stilla havet
flyta på grund av vattendelarens
närhet blott små floder.
Karibiska havet mottager Magdalena-
Sjöar. (Areal i kvkm.)
’ Titicaca ..................... 6,900
Poopö (Aullagas) ............... 2,530
Buenos Aires ................... 2,100
Argentino ...................... 1,300
Viedma ......................... 1,100
Valencia ......................... 441
Syd-Amerikas största floder.
(Flodområden i 1,000-t. kvkm.)
Amasonfloden .................. 6,000
Rio de la Plata ............... 3,100
Orinoco ....................... 1,000
Tocantins ....................... 900
Rio Colorado .................... 750
Sao Francisco ................... 650
Rio Negro ....................... 450
Magdalenafloden ................. 266
floden. De tre stora
slättområdena genomströmmas av var sin
stora flod: i n. Orinoco (jfr
Ca-siquiare) och Amasonfloden,
som har världens största
flodområde, i s. Rio de la Plata med
Paranå och Uruguay. Bland
Brasiliens övriga floder märkas
Tocantins och Säo Francisco. De
patagoniska floderna, bl. a. Rio
Colorado och Rio Negro, äro
betydligt kortare. S. är
jämförelsevis sjöfattigt. På s. Andernas
östsida finnas dock talrika
randsjöar, till vilkas uppkomst
nedisningen medverkat, bl. a. Buenos
Aires och Argentino. Pampas ha
många laguner och tidvis
vatten-fyllda saltsjöar. Största sjön inom
tropiska bergsområdet utanför
Anderna är den avloppslösa
Valencia i Venezuela. — Klimat. N.
delen av S. ned till 4° 30’ s. br.
i Anderna och 30° s. br. på
östkusten har tropiskt klimat med
dubbel regntid närmast ekvatorn
samt n. och s. därom regn under
sommaren, passadvindar och
torka under vintern. Sommartid
uppträda i s. delen
monsun-artade, regnförande n.ö. vindar.
För ö. sluttningarna av Anderna
och Brasiliens högland äro även
de annars torra passadvindarna
regnförande. Den i regnskugga
för n.ö. vindarna belägna kusten
mellan Cabo Branco och Bahia
får likaså av sydostpassaden
vintertid sin. nederbörd.
Västkusten, s. om Guayaquilbukten
till 28° s. br., har ett av ständiga
passadvindar betingat
ökenklimat, som härskar 50—100 km.
inåt landet; mellan 28° och 37°
s. br. råder Medelhavsklimat,
d. v. s. sommartid torra
passadvindar och vintertid regnförande
v. vindar. S. därom, inom
väst-vindsbältet, vidtager tempererat
kustklimat med rik nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
