Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syd-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Syd-Amerika
588
Rio Fayne i s. Patagonien.
c:a 5,000 m.; i Eldslandet ligger
trädgränsen vid 400—500 m. ö. h.
I s. Chiles kyliga och regnrika
kusttrakter växa yppiga, i allm.
ständigt gröna lövskogar,
huvudsaki. av sydamerikanska bokarter
(släktet Nothofa’gus, fam.
Cupu-Wferae). Vissa arter äro
gemensamma för s. Chile och Argentina
å ena, Nya Zeeland 1. Tasmanien
å andra sidan. Falklandsöarna
hysa en torftig antarktisk
vegetation. Om Juan Fernåndezöarna
och Galåpagosöarna se dessa ord.
— S: s skogar äro huvudsaki.
lövskogar. Av barrträd märkas bl. a.
Arauca’ria i Brasilien och Chile,
Aga’this och andra sydliga
barr-trädssläkten i Chile. För S.
utmärkande växtfamiljer, vilka helt
1. nästan helt saknas i andra
världsdelar, äro bl. a. Cacta’ceae
och Bromelia’ceae; de sistnämnda
äro jämte orkidéer vanliga
epify-ter. En från Amasonfloden och
angränsande vatten berömd
vattenväxt är Victo’ria re’gia. I
Andernas högfjäll finnas talrika arter
av nordliga växtsläkten, ss.
Gentia’na, Valeria’na, Dra’ba
m. fl. Anmärkningsvärda äro vid.
vissa arter, vilka ha bipolar
utbredning, d. v. s. förekomma dels
i s. Chile och Argentina, dels i n.
tempererade och arktiska trakter.
— Av i S. inhemska tropiska och
subtropiska kulturväxter märkas
bl. a. kakaoträdet,
paranötsträ-det, maniokväxt, spansk peppar,
mate, talrika frukter (ananas,
pa-paya, advokatpäron m. fl.),
kaut-sjukträdet Hdvea brasilidnsis,
kinaträd, kokabuske,
elfenbens-palmer, talrika trädslag med
värdefullt virke, ss. bresilja och
jaka-randa. Från Andernas
tempererade delar härstamma potatis (Peru
och Ecuador), tomat och möjligen
majs (måhända inhemsk blott i
Mexiko). — Djurvärlden tillhör
neogea (se Djurgeografi).
För S. särskilt karaktäristiska
äro myrslokar, sengångare,
bältdjur (bl. a. på pampas),
lamadjur, trädpiggsvin, harmöss,
marsvindjur, halvbjörnar och
plattnäsor. Av en spec. under miocen
talrik pungdjursfauna kvarstå
nu endast pungråttor.
Insekt-ätare äro fåtaliga. Av
rovdjur märkas bl. a. jaguar, puma,
av hovdjur tapir, navelsvin, av
fladdermöss vampyrer. Däremot
saknas hyenor, vargar, vilda
hästar, antiloper m. fl. I floderna leva
floddelfiner. Fågelfaunan är
mycket rik, består bl. a. av
kolibrifåglar, kondor, papegojor,
kal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
