Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sågsteklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653 Sågsteklar—Sågverksindustri 654
vidare bearbetning, i Amerika
även vid stockarnas försågning.
-— I % av sågtimrets
verkliga kubikmassa beräknas i
genomsnitt följande sågutfall:
50—55 % skeppningsfärdiga
plankor, battens och bräder (rör.
såg-utfallets sortering i osorterad
vara, kvinta m. m. se
Virkes-sortiment), 3—4 % småvirke
(stav, lådbräder m. m.), 5—7 %
splittved 1. justerändar, 8—-12 %
sågspån och 25—30 % annat
avfall i form av bakar (sidor) och
kantribb. — S. i metaller sker för
hand med bågfilblad, insatt i en
järnram, sågställning.
Tandningen är finare, ju hårdare
den metall är, som skall sågas.
För maskin sker S. med cirkel-,
ram- 1. bandsågar. — S. i sten
sker med ramsågar med blad utan
tänder, varvid S. åstadkommes
med hjälp av något slipmedel
(granulerat tackjärn, kvarts,
smärgel o. d.), 1. ock med 1 i n
-såg, bestående av en ändlös,
vanl. 3-trådig stållina.
Sågsteklar, se
Växtstek-1 a r.
Sågtång, se F u c u s.
Sågverk, eg. anläggning för
rundvirkes uppsägning till olika
virkessortiment, avsedda som
halvfabrikat, i vidsträckt
bemärkelse samtliga de anläggningar,
som krävas i samband med
såg-verksdrift, ss. timmermagasin,
egentliga sågverk, brädgård,
torkhus, hyvleri m. m. Jfr
Sågverksindustri.
Sågverksindustri,
trävaruindustri, industriell
förädling av rundvirke (timmer,
såg-timmer) till halvfabrikat (se
Virkessortiment) genom
sågning (se d. o.) och i vanlig
1. vidsträcktare bemärkelse
jämväl genom annan bearbetning,
t. ex. hyvling. — Redan på Gustav
Vasas tid försiggick en betydande
export av sågade trävaror.
Genom Masthandlarnas kompani i
Göteborg på 1640-t. uppdrevs S.
avsevärt i v. Sverige. S:s
utveckling har stått i nära beroende av
näringslagstiftningen, dels den
handelspolitiska, ss. det länge för
den norrländska S. hindersamma
bottniska handelstvånget,
temporära utförselförbud och -tullar
samt höga importtullar å
trävaror i utlandet, spec. i England,
dels och framför allt av
skogslag-stiftningen (jfr d. o.). Denna,
som under 1600- och 1700-t.
främst avsåg att trygga gruvors
och järnverks behov av virke och
kolved, medförde, att S:s
tyngdpunkt försköts till Norrland
(ehuru även där järnbruken ofta
stodo i vägen för S.). Numera
härröra över 75 % av Sveriges
trävaruindustris exportvärden
därifrån. Sågverksbolagens
omfattande skogsförvärv och med
anledning därav yppade farhågor
för det norrländska jordbrukets
framtid (se Norrland sp.
1044) ha föranlett den 1906
inledda s. k.
Norrlandslagstiftning-en ( se Norrlandsfrågan),
som jämte den moderna
skogs-vårdslagstiftningen satt bestämda
gränser för sättet och
omfattningen av S : s råvaruförbrukning.
S:s stagnation efter sekelskiftet
beror dock även på konkurrens
om råvaran med
trämasseindust-rin. — S:s utveckling har även
stått i samband med teknikens. I
äldsta tider framställdes plank
och bräder genom stockarnas
klyvning i två halvor, vilka med yxa
avbilades till önskade
dimensioner, ett framställningssätt, som i
avlägsnare landsändar bibehållits
ända in på 1800-t. I äldre
tulltaxor särskiljes dylik kluven varå
(bordved, bordbräde r)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
