Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säbylund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Sädesrost—Säffle
668
frösållet i frörummet. Den
rensade säden faller under S. Jfr
Rensning av spannmål
och frö.
Sädesrost, rostsvampar (se d.
o.) på sädesslag.
Sädesslag, gräs (fam.
Grami’-neae), vilkas frukter (sädeskorn)
användas som födoämne och
kreatursfoder. Viktigaste S. äro vete,
råg, korn, havre, majs, ris, hirs
och durra, av mindre betydelse
korakan, teff m. fl. I Sverige odlas
de fyra förstnämnda samt som
grönfoder majs. Utom de
egentliga S., stråsäd (cerea’lier),
talas även om trindsäd
(balj-växter, ss. ärter, bönor,
bond-bönor, lins, vicker) samt
blandsäd (jfr d. o.). Till S. räknas
stundom även bovete. Efter tiden
för sådden skiljes på höst- och
vårsäd (jfr Växtföljd).
— S: s frukt 1. kärna,
spannmål (se d. o. ang.
spannmålsproduktionen), hör genom sin höga
halt av smältbara ämnen
(stärkelse 50—70 %, äggvita c:a 10 %
hos stråsäd och 25 % hos
trindsäd, samt fett c:a 5 % hos majs
och havre) till de näringsrikaste
födoämnena samt brukas till
människoföda vanl. efter
förmal-ning till mjöl (mjöl - 1.
brödsäd) 1. gryn. Som kraftfoder
brukas säden hel, krossad 1.
grov-mald (gröpe). Om kli, grönfoder,
halm, agnar och boss se dessa
ord. — Vid lågt stående jordbruk
intar sädesodling hela 1. större
delen av åkerjorden, med högre
jordbruk följer dess
tillbaka-trängande av andra grödor. I
Sverige upptar sädesodling c:a
45 % av åkervidden (avsevärt
mindre i Norrland). Av
europeiska länder fylla numera
endast få (Ryssland, Ungern och
Rumänien) sitt eget behov av
säd; i övriga länder fy lies bristen
genom införsel främst av vete
och majs från Nord-Amerika och
Argentina, vete från Ostindien
och Australien samt ris från
öst-Asien. Sädesodlingen i Sverige
fyller vanl. ung. 85 % av totala
behovet av spannmål men blott
c:a 75 % av brödsädesbehovet.
Sädessorterare, maskin för
sortering av säd efter kornens
storlek 1. tyngd. Vanl. består S.
av ett cylindriskt såll, vid vars
kringvridning säden framrinner i
cylinderns inre. Sållytan kan
utgöras av ett trådnät 1. av en
spiralrullad järntråd, vars
vindlingars avstånd regleras genom
cylinderns samman- 1.
utskruv-ning. Även förekomma
plansåll-sorterare, vilkas sållöppningar
regleras på olika sätt, samt
cen-trifugalsorterare, i vilka
sorteringen sker genom
centrifugal-kraften (efter kornens vikt). Jfr
Rensning av spannmål
och frö samt T r i ö r.
Sädestrips, se Blåsfotingar.
Sädesvallbruk, se
Växtföljd.
Sädesärla, se Ä r 1 o r.
Sädgås, A’nser faba’lis, en art
av G å s s 1 ä k t e t. Rygg mörkt,
bröst ljust gråbrun med ljusa
fjäderkanter, buk och
stjärttäc-kare vita; näbb svart och rödgul.
Längd 75—-85 cm. Häckar i n.
Sverige på myrar. Ägg 6—8,
gråvita. Flyttfågel; övervintrar
stundom i s. Sverige. Fridlyst.
Säffle, köping i Värml. 1., vid
Byälven och Säffle kanal samt
Bergslagernas järnväg. 3,120 inv.
S. är ett uppblomstrande
industrisamhälle. Kommunal
mel-lanskola. Där finnas bl. a.
Bille-ruds a. b:s huvudkontor,
sulfitfabrik, pappersbruk och
sulfitspritfabrik. S. bildar jämte By,
Bro, S. Ny och Huggenäs
pastorat i Karlstads stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
