Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sänkvåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Säterbo—Sättmaskin
680
Säterbo, Setterbo, socken i
Västmanl. L, jämte Arboga
stads-och landsförs. pastorat i Västerås
stift. 835 inv.
Säterdalen, naturskön dalgång
i s. Dalarna (se ill. till d. o. sp.
1571 f.), genomfluten av
Dalälvens högerbiflod Ljusterån. S. är
c:a 6 km. lång.
Säteri, sätesgård,
huvudgård i ett godskomplex. För
fräl-set utvecklade sig småningom en
1562 lagfästad säterifrihet,
innebärande särskilda privilegier
för frälsemans S. (se Frälse
sp. 741). Grev- och friherrskapens
innehavare fingo åtnjuta dessa
privilegier för tre, resp, två S.,
vilket bortföll genom Karl XI :s
reduktion. 1810 fingo även ofrälse
rätt att inneha privilegierade S.,
men själva sätesfriheten bortföll
först småningom i samband med
det äldre skatteväsendet, främst
grundskatterna (se d. o.).
Sæ’tersdalen, annan form för
Setesdalen.
Sätersta, Settersta, socken
i Södermani. 1., jämte Bogsta
pastorat i Strängnäs stift. 440
inv.
Sätesgård, se Säteri.
Sätherberg, K a r 1H er m an,
f. 1812, d. 1897, skald, läkare,
föreståndare för ortopediska
institutet i Sthlm 1847—79. Hans
melodiska och friska sånger ha
blivit populära och ofta tonsatta,
bl. a. av prins Gustav (t. ex. Glad
såsom fågeln, Sjung om
studentens lyckliga dag).
Sätila, socken i Älvsb. 1., jämte
Hyssna pastorat i Göteborgs
stift. Lantmannaskola. 2,610 inv.
Sätra brunn, hälsobrunn och
badanstalt i Kila skn, Västmanl.
1., 14 km. s.v. om Sala. Tillhör
sedan 1748 Uppsala univ.
Sæ’tren, Gunnar, f. 1843,
norsk ingenjör, kanalbyggare,
direktör för norska statens
kanalväsen 1891—1907, har bl. a. byggt
Bandak—Norsjökanalen (jfr
B a n d a k) och utgivit ett flertal
skrifter i hydrotekniska ämnen.
Sätta p för, se P.
Sättare, typografisk arbetare,
som framställer textsatser. S.
uppdelas i specialgrupper, ss.
hand-, maskin-, accidens-, not-,
tabell-, matematik- och
annons-sättare.
Sätteri, lokal inom bok- och
tidningstryckeri, där
sättnings-arbete utföres.
Sätthammare, sätt,
skaft-försett verktyg i hammarform
med rektangulärt slag. På S. slås
med slägga för att åstadkomma
nedsättning, vid stenbearbetning
o. s. v.
Sätthärdning, se Stål, sp.
183.
Sättkast, trälåda, indelad i
olika stora fack, vari stiltyper
förvaras och varifrån
sättnings-arbetet utföres. Facken äro så
ordnade, att de mest använda
typerna ligga sättaren närmast.
Sättkvist, se Stickling.
Sättlinje, boktryckeriverktyg
av metallplåt; användes i den
s. k. vinkelhaken som underlägg
vid sättning av lösa typer.
Sättmaskin. Bergstekn. Se
Anrikning. — Boktr. Maskin
för framställning av textsats för
bok- och tidningstryckerier. Den
först kände konstruktören är
William Church i
Birmingham, vars 1822 framvisade
maskin arbetade med lösa matriser
för de olika bokstäverna, varefter
hela sidan göts i ett stycke. Efter
honom kommo i olika länder en
rad efterföljare, vilka samtliga
sökte att med redan färdiggjutna
typer åstadkomma textrader. En
metod för samtidig typgjutning
och sättning uppfanns under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
