Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sättnyckel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Sättnyckel—Sävsjöström
686
Sättnyckel, se
Skruvnyckel.
Sättrega’1 (av mlat. re’ga,
rad), pulpetliknande ställning, å
vilken sättkaster placeras.
Sättskepp, se Skepp. Boktr.
Sättugn, se E 1 d s t a d sp. 841.
Sätuna. 1. Socken i Skarab. 1.,
jämte Broddetorp, Hornborga och
Bolum pastorat i Skara stift. 230
inv. — 2. Gods i Björklinge skn,
Uppsala 1. Slottet, i vilket ingår
delar av ett äldre från 1600-t.,
erhöll sin nuv. gestalt av Karl
Hårleman på 1740-t.
Säv, se S c i r p u s.
Sävar, socken i Västerb. 1.,
jämte Holmön (förr Holmö kapell
i S., 1925 utbrutet till egen
kommun; 425 inv.) pastorat i Luleå
stift. 3,495 inv. — S. om S:s
kyrka utkämpades aug. 1809 en
strid mellan en svensk styrka
under G. Wachtmeister och en rysk
under Kamenskij. Striden
slutade med att svenskarna drogo sig
tillbaka till Ratan (se d. o.).
Sävare, socken i Skarab. L,
jämte Lindärva och Hasslösa
pastorat i Skara stift. 1,015 inv.
Säve, socken i Göteb. 1., jämte
Backa och Björlanda pastorat i
Göteborgs stift. 1,840 inv. — 1
maj 1928 skall Torslanda
överflyttas till och Backa (se
T u v e) avskiljas från pastoratet.
Säve. 1. Per Arvid S., f.
1811, d. 1887, fornforskare,
adjunkt i Visby 1835—71,
antikvitetsintendent 1861—65. S. gjorde
storartade samlingar av äldre
kulturhistoriskt och historiskt
material från Gotland (bl. a.
teckningar av öns fornminnen)
och omfattande förarbeten till en
gotländsk ordbok. Han grundade
även Gotlands fornsal. — 2. Karl
Fredrik S., f. 1812, d. 1876,
den föreg:s broder, språkforskare,
prof, i nordiska språk i Uppsala
1859 (den förste i detta ämne).
S. hade stor betydelse ss. väckare
av intresset för nordiska
språkstudier; särskilt har den senare
dialektforskningen i mycket
utgått från honom. — 3. Teofron
S., f. 1842, son till S. 1,
skolman, historiker, lektor i Karlstad
1870—1907, rektor där 1883—95,
konservativ led. av F. K. 1892—
1910. S. har utgivit arbeten i
svensk och allmän historia, bl. a.
Napolecm III och det andra
franska kejsardömet (1901—03) och
Sveriges deltagande i sjuåriga
kriget åren 1757—1762 (1915).
Sävedals härad i Askims,
Hi-sings och Sävedals domsaga,
Göteb. L, omfattar socknarna
Härryda, Landvetter och Partille.
Sävenbom, se Juniperus.
Sävenfors, se Hällefors 2.
Sävenäs. 1. Ångsåg, hyvleri,
snickeri och lådfabrik i örgryte
förs., Göteborg, tillhör jämte
Karlstads ångsåg, Karlstad, m. fl.
mindre sågverk Säveåns a. b.,
Sthlm, grundat 1874. — 2.
Sågverk i Skellefteå landskommun,
Västerb. 1. Tillhör jämte
Björnsholmen (se d. o.) S:s nya a. b.,
Kallholmen, bildat 1914.
Säveån, se Göta älv.
Säveåns a. b., se S ä v e n ä s 1.
Sävsjö. 1. Municipalsamhälle
i Vallsjö och N. Ljunga socknar,
Jönköp. 1., vid Södra stambanan
och Vetlanda—S. järnväg. S. har
många fabriker, främst takspåns-,
snickeri- och skofabriker. 1,935
inv. — 2.
SeLungsotssana-t o r i e r.
Sävsjöström, station i
Lenhov-da skn, Kronob. L, vid Kalmar
och östra Värends järnvägar. Vid
S. sågverk, hyvlerier och
träslipe-rier (Skogstorp och Framnäs),
tillhörande a. b.
Brusafors-Hälle-fors samt Hjärtsjö glasbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
