Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderblom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Söderblom
690
att bilda dela en stipendiefond,
dels en fond för högskolans
allmänna behov. — 2. Erik
Natanael S., f. 1869, skald,
tidningsman, sedan 1911
redaktör för tidningen Uppsala, har
skrivit psalmer och utgivit
diktsamlingar av innerlig grundton
(bl. a. Toner och minnen, 1913;
Idyller och tidsbilder, 1923). —
3. Hjalmar S., f. 1869,
författare. S. debuterade med
berättelsen Förvillelser (1895), en
flanörhistoria med utsökt återgivna
stämningar från sekelslutets
Stockholm. Samma miljö bildar
bakgrunden i Martin Bircks
ungdom (1901), en utvecklingsroman
i stil med Jacobsens Niels Lyhne,
skildrande ungdomsillusionernas
undergång. Detta verk, varmed S.
slog igenom, följdes bl. a. av
romanen Doktor Glas (1905), som
dryftar ett mords berättigande,
och skådespelet Gertrud (1906,
uppf. i Sthlm s. å.), vars
grundstämning (”köttets lust och
själens obotliga ensamhet”)
återkommer i romanen Den allvarsamma
leken (1912). S. har vid. utgivit
novellsamlingarna Historietter
(1898), Främlingarna (1903), Det
mörknar över vägen (1907) och
Den talangfulla draken (1913),
dagboksanteckningarna Hjärtats
oro (1909), enaktaren
Aftonstjärnan (1912, uppf. i Sthlm s. å.),
det politiska dramat ödestimmen
(1922) och Jahves eld (1918), en
religionshistorisk studie i litterär
form. — I sin skeptiska och
pessimistiska livssyn, sin religiösa
och moraliska radikalism såväl
som i sin maliciösa berättarkonst
är S. nära befryndad med
Ana-tole France, vilken han även
förträffligt översatt. Hans
författarskap, som i viss mån
sammanfattat en generations
stämnings-liv, har såväl härigenom som ge-
Hjalmar Söderberg. Självporträtt
(teckning 1896).
nom sin sobra stilkonst utövat
ett betydande inflytande. — 4.
Verner S., f. 1872, fil. d:r,
historiker, skriftställare, chef för
utrikesavdelningen i Stockholms
Dagblad 1902—21, huvudredaktör
för Aftonbladet 1921—23,
medarbetare i Nordisk Familjeboks 2:a
uppl. 1903, chef för dess 3:e uppl.
1924. S., som särskilt under
världskriget vann en inflytelserik
ställning ss. utrikespolitisk
auktoritet, har genom ett
omfattande skriftställarskap i övrigt
framträtt ss. utmärkt kännare
såväl av modern politik i allm.
som diplomatisk historia. Av hans
större arbeten märkes
Historieskrivaren Arnold Johan
Messe-nius (1902).
Söderblom, N a t h a n, f. 1866,
universitets- och kyrkomän, prof,
i teologiska prenotioner och
teologisk encyklopedi i Uppsala 1901
—14, tillika prof, i
religionshistoria i Leipzig 1912—14, ärkebiskop
1914, led. av Sv. akad. 1921.
Ss. vetenskapsman har S. särskilt
sysslat med frågorna om
religionens huvudtyper samt kristendo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
