Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderhavet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Söderhavet—Söderhj elm
694
bl. a. statens realskola (med
kommunalt gymnasium), högre
flickskola och länslasarett.
Industrin sysselsatte 1925 1,550
arbetare vid 29 arbetsställen; inom
stadsplaneområdet Marma
sågverks a. b:s hyvleri och a. b.
Svenska maskinverken, inom
stadsområdet i övrigt sågverken
Mariehill, Långrör, Äsbacka och
Källskär samt Sandarnes
sulfatfabrik (äg. Bergvik och Ala nya
a. b.) och Tönshammars
kätting-bruk. Inom stadsgränsen ligger
även Stugsund, S:s egentliga
hamn, i järnvägs-, buss- och
ång-slupsförbindelse med S. Station
vid Ostkustbanan och
statsbane-linjen Kilafors—Stugsund;
båtförbindelse med bl. a. Sthlm och
Hudiksvall. S. omfattar
stads-förs. (8,737 inv.) och Sandarne
kapellförs. (2,917 inv.), vilka
bilda pastorat i Uppsala stift. —
S. anlades 1620 på platsen för en
gammal handelsort. Det förblev
länge en obetydlig stad, härjades
1721 av ryssarna och ödelädes
flera gånger av eldsvådor. Först
under 1800-t. började S.
utvecklas raskare.
Söderhavet, se Stilla havet.
Werner Söderhjelm.
Söderhavskompaniet (eng.
South Sea Company), engelskt
handelskompani, bildat 1711. Det
är huvudsaki. bekant för en för
Storbritanniens ekonomiska liv
förödande svindel 1720 i samband
med ett försök att övertaga
finansieringen av den genom
Spanska tronföljdskriget kraftigt
ökade brittiska statsskulden (the
South Sea Bubble,
Söderhavssvin-deln). S. fortbestod till 1853.
Söderhavsöarna, benämning
på Melanesien, Mikronesien och
Polynesien. Jfr Oceanien.
Söderhjelm. 1. Werner S.,
f. 1859, finländsk filolog,
litteraturhistoriker, prof, i Helsingfors
1894, Finlands minister i Sthlm
1919. S. har jämte talrika
arbeten i främst romansk filologi
utgivit bl. a. monografier över
Ta-vaststjerna (1900; ny uppl. 1913),
Runeberg (2 bd, 1904—06) och
Levertin (2 bd, 1914—17) samt
offentliggjort större
kulturhistoriska arbeten (bl. a. Italiensk
renässans, 1907; tills, med
brodern Torsten S., f. 1879, d.
1908) och litteraturhistoriska
specialundersökningar
(Åboro-mantiken och dess samband med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
