Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Södermanland
704
Södermanland. Parti av öknasjön.
hälla, Mariefred och Trosa. Av
Stockholms stad tillhör s. delen
(163,000 inv.) landskapet, som
för övrigt omfattar hela
Södermani. L, s. delen av Sthlms 1. och
ett mindre område av Västmanl.
1. (Kungsörs köping, Kung Karls
och Torpa socknar). S. ingår i
Strängnäs stift. — Om S: s vapen
se ill. till
Landskapsvapen sp. 199—200. — Historia. S.
hör till Svealands sedan urminnes
tider befolkade centralbygder.
Trol. har S. urspr. varit ett
självständigt och inbördes splittrat
”land”, som tidigt kommit att
ingå i det enade Sveariket. Som
särskilda huvudbygder framträda
i äldsta tid Mälarbygden med S:s
landstingsplats, Strängnäs, vid.
Rekarne på gränsen mot
Västmanland och Närke, Vingåker i
s.v., Nyköpingsbygden i s.ö., samt
halvön Södertörn i n.ö. S. bildade
en lagsaga med egen lag (se
Landskapslagar sp. 198).
Under 1000-t:s senare hälft
krist
nades S. av den helige Eskil, som
skapade ett biskopssäte i
Eskilstuna före det i Strängnäs. Stora
delar av S. har vid flera
tillfällen avskilts som hertigdöme. Dess
om den inre utvecklingen mest
nitiske styresman var hertig Karl
(IX). Genom R. F. 1634
fastställdes S:s förvaltning ss. län. —
Kulturminnen. Minnen från
stenåldern, bl. a. spår efter flera
boplatser, ha anträffats
huvudsaki. i v. delen, som tidigast
blivit beboelig genom
landhöjningen. Betydande fynd från
bronsåldern ha gjorts på skilda håll,
och den överväldigande rikedomen
på gravar och bygdeborgar från
järnåldern vittnar om S:s
blomst-ring särskilt under
folkvandrings-och vikingatiden. I fråga om
runstenar (omkr. 300 st.)
överträffas S. endast av Uppland. Den
märkligaste runristningen finnes
å Ramsundsberget (se d. o.). —
Det äldsta kristna minnesmärket
i S. är den s. k. Eskilstunakistan
(se Eskilstuna) från 1000-t.
Stenkyrkor började uppföras på
1100-t., vanl. enkla, tornlösa
anläggningar med rakt avslutat kor.
Den huvudsaki. på 1200-t.
uppförda Strängnäs domkyrka (se d.
o.) övar intet nämnvärt
inflytande på landskyrkornas
arkitektur, och den för de övriga
Mälarlandskapen karaktäristiska
tegelorneringen av gavel röstena
vinner ej allmänt insteg i S.
Under gotiken tillbyggas
flerstädes torn och tresidiga kor,
varjämte de nyinslagna valven
förses med målningar (Vadsbro,
Floda). Adelns byggnadsintresse
under 1600-t. kom även kyrkorna
till godo. Enstaka, ss. Jäder,
ombyggdes helt, andra, ss.
Vadsbro, smyckades med portaler i
barockstil, varjämte ett flertal
tillbyggdes med ståtliga gravkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
