Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sömngångare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Sömngångare—Sömnsjuka
722
personer ha ofta svårt att stiga
upp tidigt och känna sig ej
full-sövda. Därmed sammanhänger
deras benägenhet att förlägga
tyngdpunkten av sin verksamhet
mot kvällarna. Endast i viss
mån torde en övergång mellan
de båda sömntyperna genom
träning vara möjlig. I första
levnadsårets första kvartal behöver
människan sova hela dygnet,
frånräknat matpauserna. I tredje
kvartalet bör hon vara vaken
några tim. om dygnet, i fjärde
kvartalet varar S. normalt c:a
18 tim. om dygnet, mellan 2—5
år 14, mellan 6—18 år 10,
därefter 8—7. I 65—-75-årsåldern
behövas oftast ej mer än 3—4
timmars S. En normal människa
torde knappast av egen vilja kunna
hålla sig vaken mer än c:a 4
dygn i sträck. Jfr Hypnos och
Somnambulism.
Sömngångare, se S o m n a m
-b u 1 i s m.
Sömnlöshet (grek, agrypni’,
lat, inso’mnia), svårighet att
insomna, varmed ofta är förenad
mindre djup sömn (jfr d. o.) än
normalt, så att yttre störningar
(spec. buller) lätt avbryta
sömnen. S. i högre 1. mindre grad
framkallas av de flesta
sjukdomstillstånd, spec. nervösa
sjukdomar. S. kan även vara
konstitutionell hos till synes friska och
fullt arbetsföra personer, som
reda sig med mycket kortvarig
sömn jämte den vila de erhålla
resten av natten trots vaket
tillstånd. Gifter och läkemedel, som
stimulera centrala nervsystemet
och hjärtat, ge lätt S. Detsamma
är ofta fallet med psykisk
excita-tion. Även klimat omby te och
ovana omgivningar kunna
framkalla S. Behandlingen. bör rättas
efter orsaken. I stor utsträckning
tagas sömnmedel till hjälp.
Sömnmedel, h y p n o’ t i c a,
narkotica (jfr Narkos), som ge
lätt men relativt långvarig
förlamning åt stora hjärnan men ej
angripa centrala nervsystemets
övriga delar. Ett gott S. skall ge
hastigt (på c:a % tim.)
inträdande, tillräckligt djup sömn
utan mindre önskvärda
biverkningar (spec. på andning och
blodomlopp) ; sömnen bör vara
minst 6—8 tim. För de flesta S.
(ej sulfonal) inträder efter
längre tids användning en vänjning,
så att doserna måste stegras.
Beror sömnlösheten på själslig oro,
äro S. tillhörande de alifatiska
föreningarna lämpliga, finnas
smärtor 1. andra kroppsliga
obehag, är opium 1. morfin
verksammare. Av S. märkas kloral,
sulfonal, trional (se dessa ord),
adaWn
(bromdietylacetylurinäm-ne, milt verkande i dos av 0,5—
1,5 gr.), dia’l
(diallylbarbitursyra, starkt verkande i dos av 0,1
—0,3 gr.), bromura’l
(«-mono-bromisovalerianylurinämne, måttligt starkt S. i dos av 0,3—0,6
gr.), lumma’1
(etylfenylbarbitur-syra, starkt verkande i dos av 0,1
—0,3 gr.), verona’l
(dietylmalo-nylkarbamid, dietylbarbitursyr a;
C2H5^c^CONH^>co
medelstarkt verkande S. i dos av
0,5 gr.), medina’l (natriumsaltet
av veronal, medelstarkt S. i dos
av 0,3—0,75 gr.).
Sömnsjuka. 1. Se
Encefa-1 i t. —■ 2. Afrikansk S., av en
trypanosom (Trypanoso’ma
gam-bie’nse) orsakad
infektionssjukdom, uteslutande förekommande i
Afrika. S. sprides genom stick av
tsetseflugor, ev. även av andra
insekter. Inkubationstiden är 10
—23 dagar, därpå inställa sig
feberanfall och svår huvudvärk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
