Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tamatave ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Tamatave—Tamkatt
774
ordn. ParietaTes), buskar med
barr- 1. fjällika blad. Flera arter
finnas i subtropiska stäpp- och
ökentrakter. Bark och galläpplen
av Tamarix ga’llica m. fl. arter
i Medelhavsländerna användas
som garvmedel. Av Tamarix
man-ni’f era erhålles manna (se d. o.)
efter instick av en sköldlus.
Tamata’ve, stad på
Madagaskars östkust. T., som varit öns
viktigaste hamn (järnväg till
Tananarivo) och 1925 hade 13.000
inv., ödelädes i mars 1927 nästan
fullständigt av en cyklon.
Tamaulipa’s [tamao-],
Mexikos nordligaste stat vid
Mexikanska bukten. Boskapsskötsel.
Stora bergoljefyndigheter vid
Tampico. Huvudstad Ciudad
Victoria. 79,602 kvkm. 290,000 inv.
Tambo’v. 1. Guvernement i
Centrala Svartajordsområdet,
Ryssland. Jordbruk och
boskapsskötsel. 66,588 kvkm. 2,8 mill.
inv. — 2. Huvudstad i T. 1, vid
järnvägen Moskva—Saratov.
Universitet. 65,000 inv.
Tambu’r (av fr. tambour,
trumma). 1. Cylindrisk 1.
polygo-nal underbyggnad till en kupol
(jfr Valv). — 2. Utbyggnad i
fartygssidan hos krigsfartyg,
avsedd som uppställningsplats för
lätt artilleri för erhållande av
stora beskjutningsvinklar. — 3.
Förstuga, förrum, kapprum.
Tamburin (fr- tambourin,
dim. av tambour, trumma; sp.
pandero), slaginstrument i form
av en rund träram med infällda
metallskivor, över vilka spänts
ett trumskinn. T., vilken anslås
med handen, användes som
ackompanjemang till vissa
danser (tarantella m. fl.).
Tambu’rmajor (fr.
tambour-major, av tambour, trumma,
trumslagare, och major),
stundom använd benämning på anfö-
Tamkatt. Angorakatt.
raren för musiken vid ett
regemente.
Tambu’rsöm, se K e d j e s ö m.
Tamerla’n, se T i m u r L e n k.
Tami’Ier, t a m u 1 e r, det
högst stående av dravidafolken i
Indien (jfr D r a v i d a och
Människoraser sp. 526).
T. äro bosatta i Främre Indiens
sydligaste del (c:a 18 mill.) och
på Ceylon (c:a 1 mill.). Deras
språk, tami’l 1. tamu’liskcm, ett av
de bäst kända dravidaspråken, är
bärare av en rik litteratur. Det
äldsta arbetet är en samling
tän-kespråk från 1000-t. e. Kr., som
ännu åtnjuter stor popularitet.
Bland T. bedrives mission bl. a.
av Svenska kyrkan. 1919
sam-manslöto sig
missionsförsamlingarna till en inhemsk
evangeliskluthersk kyrka, i vilken 1921
biskopsämbetet infördes (jfr
H e u m a n 1).
Tamkatt, Fe’lis ca’tus,
härstammar huvudsaki. från en
afrikansk art av Kattsläktet,
Felis ocrea’ta, som hölls tam
redan i det gamla Egypten. Denna
art når c:a 50 cm:s kropps- och
25 cm:s svanslängd. Först på
300-t. e. Kr. kom T. till Europa
och blev möjligen där korsad med
den europeiska vildkatten (se
Kattsläktet). De långhåriga
a n g o’ r a k a 11 o r n a anses
däremot härstamma från en asiatisk
katt, Felis ma’nul. Från Asien
kommer även en siamesisk gul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
