Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tarifa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Tarifa—Tarm
802
e. Kr. T. innehålla även
utvidgande parafras, som ofta avspeglar
förändringar i tänkesättet i
förhållande till äldre tider. T. ha
liksom Talmud nedskrivits dels
i Palestina, dels i Babylonien.
Den viktigaste är den s. k.
”Onkelos T.” (till Moseb.), sannol. från
200-t. e. Kr. — T a r g u’ m i s k a,
det i Targum använda språket (se
Semitiska språk sp. 398).
Tarffa, stad i prov. Cådiz, s.
Spanien, vid Gibraltar sund. S.
om T. ligger Kap T. med Punta
Marroqui, Europas sydligaste
punkt (36° n. br.). 15,000 inv.
Tarfff (av arab, tarif,
kungörelse), varu- och pris- 1.
avgifts-lista, taxa. Om tariffsystem
och tarifftraktater se
Handelsfördrag.
Ta’rik, arabisk fältherre,
besegrade västgöterna i Spanien 711
och störtade deras välde.
Tari’m, öst-Turkestans
huvudflod (jfr Tarimbäckenet).
Dess källflod är den från
Kara-korum kommande Jarkand-Darja,
som från v. mottager
Kasjgar-Darja och Ak-su och från h. den
under sitt lopp genom Takla
Makan tidvis utsinande
Khotan-Darja; dessa floder omges av
galleriskogar. Efter
Khotan-Dar-jas inflöde kallas floden T. Den
flyter bred mot n.ö. genom
stäppområdet och böjer senare av mot
s.ö. genom Takla Makan,
utbildande strandsjöar och ett nät
av flodarmar samt upptagande
vänsterbifloden Kontje-Darja. T.
slutar i likhet med den från v.
kommande Tjertjen-Darja n. om
Kunluns kedja Altyn-Tagh i en
grupp saltträsk, vilkas läge
ständigt ändras av den vinddrivna
sanden (se Lobnor). T. är
segelbar men tillfryser i övre loppet
fyra mån. av året. Fiskrik. C:a
2,000 km. C:a 900,000 kvkm:s
flodområde, därav 51 % öken.
Tarimbäckenet, den avlopps
-lösa v. delen av Hanhai, mellan
Tien-shan, Pamir och Kunlun,
utgörande egentliga öst-Turkestan
(se d. o.). Höjden ö. h. växlar
mellan 1,500 m. (foten av
Kunlun) och 810 m. (Lobnorträsken).
Klimatet kännetecknas av
ytterlig torka, starka
temperaturmotsatser mellan årstiderna och
våldsamma stormar. T:s centrala del
uppfylles av den väldiga, av höga
dyner genomdragna sandöknen
Takla Makan. De stäppartade
randområdena täckas dels av
lössjord, dels av grusavlagringar från
bergbäckarna, vilka ge upphov till
talrika oaser längs randbergens
fot. De smärre vattendragen sina
ut i sanden, de större uppsamlas
i Tarim. — T. har främst
utforskats av S. Hedin (se d. o.).
Tarlata’n (fr. tarlatane), glest,
starkt appreterat, tvåskaftat
bomullstyg.
Tarm, matsmältningskanalen
(jfr
Matsmältningsorgan) från portvakten till
stol-gångsöppningen. T. indelas i
tunntarm och tjocktarm, är
rörfor-mig och består, inifrån räknat,
av slemhinna, glatt muskulatur
och bindväv, skikt av glatt
muskulatur och serös hinna.
Tunntarmens slemhinna
bildar ett system av veck, och
dess yta bildas av mikroskopiska
utskott, tarmludd (vi’lli),
som förstora den resorberande
ytan och ge slemhinnan ett
sammetsliknande utseende.
Slem-hinneepitelet är cylinderepitel
med inskjutna slemproducerande
celler. I slemhinnan finnas
dessutom talrika körtlar av olika
typer, vilka avsöndra tarmsaften,
samt enstaka lymffolliklar (jfr
Lymfkörtlar) och större an-
26. — L e x. XI. Tr. 19. 12. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
