Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taxinge ... - Te - Te
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Taylor-Whitestål—Te
828
Kvist av tebuske.
arbetet samt fruktan för att
produktionsökningen skall gå ut
över arbetarna bl. a. i form av
minskad efterfrågan på
arbetskraft. T. har även påståtts kräva
för mycket av arbetaren och
genom mekaniseringen av arbetet
verka psykologiskt ogynnsamt,
varför det på flera håll i För.
Stat, motarbetats av
statsmakterna. I Europa har T. haft
relativt ringa praktisk
framgång.
Taylor-Whitestål [te’jlo
oa’jt-], ett slags snabbsvarvstål
(se Stål och Svarvning).
Taze’tt, se Narcissus.
Tb, kemiskt tecken för en atom
terbium.
Tchad, se T s a d.
Te, kemiskt tecken för en atom
tellur.
Te (kin. cha, sydkin. tä).
Bot. De torkade bladen av t e
-busken, The! a (Camdllia)
chi-ne’nsis 1. sine’nsis (fam.
Thea’-ceae, ordn. Parieta/les), lågt träd
1. buske, närbesläktad med
ka-melia (jfr d. o.) och
härstammande från s.ö. Asien. Tebusken
har hårda, blanka blad och vita
blommor, lika körsbärsträdets.
Vid odling är den tack vare
be-skärning alltid en låg buske. Den
bör ha mycken sol samt jämnt
fördelad nederbörd. Skörden kan
pågå året om. Bladen avplockas
för hand och torkas, varvid deras
bekanta arom framträder (friska
blad ha ingen lukt). Om bladen
rullas och torkas utan jäsning,
er hålles grönt T. (före
torkningen ofta behandlat med
vattenånga). Det framställes
huvudsaki. i Kina, Japan och på Java.
Vanligt svart (1. brunt) T.
framställes genom torkning,
förenad med jäsning: bladen torkas
vid svag värme, tills de börja
vissna, rullas därefter i maskiner
1. för hand, jäsas (vanl. några
timmar) samt torkas sedan
hastigt (i större skala i torkhus med
het luft). Den färdiga varan
packas i blyfodrade kistor.
Ceylon-och Javate etc. kommer i handeln
sjövägen, kinesiskt T. ofta
landvägen (karavante, ryskt
T.). Den sämsta sorten kinesiskt
T. sammanbakas (t. ex. med
riskli) i tegelstensstora stycken,
t e g e 11 e, vilket förbrukas i stor
myckenhet i Kina och
Central-Asien (spec. Tibet). —
Världspro-duktionen av T. uppskattas till
700,000—800,000 ton, varav ung.
hälften torde komma på Kina
(se vid. tab.). Kinas produktion
förbrukas dock till största delen
inom landet. Tebusken är en
urgammal kulturväxt och odlades
tidigast i Kina, varifrån odlingen
infördes till Japan och senare (på
1800-t.) till andra länder.
Te-drickningen utbildades i Japan
under riddarepoken till en
esteti-serande sällskaplig sed
(cha-no-yu), enl. vilken det gäller att
njuta drycken ur primitiva kärl,
efter stränga regler för rörelser,
samtal m. m., vilka visa
förmågan av god ton och
gentlemanna-värdighet. I Europa omtalas
bruket av T. på 1600-t. T. begagnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
