Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Teater
838
Dekorationsskiss till operan Gustav Vasa på Kungl, teatern i Stockholm 1786.
Äv Jean Louis Desprez, (Nat. mus.)
vidare på den italienska
renässansteatern, och det är italienska
arkitekter (främst familjen Galli
Bibiena), som leda utvecklingen
även i det övriga Europa.
Teaterbyggnaden erhåller nu den form,
den i huvudsak bevarat in i våra
dagar. Äskådarrummets planform
närmar sig mer 1. mindre en av
scenen avskuren oval, och
platserna fördelas på parkett och ett
antal över varandra belägna
”rader”. Fondväggens tre bågar
förenas till en enda, och scenen
för-lägges nu bakom, ej framför
denna (den del av scenen, som
ligger inom själva bågen,
benämnes prosce’nium).
Dekorationerna bestå av perspektiviskt
målade fonder och sidokulisser,
uppställda bakom varandra på
den mycket djupa scenen.
Kulisserna löpa i rännor i scengolvet
för att hastigt kunna växlas. Ett
stort antal dekorationer
förekomma ofta i samma pjäs, men de
utformas efter ett fåtal ständigt
återkommande schemata: en
pa
latssal med rikt utbildad
kolonnarkitektur, en trädgård med
klippta häckar, ett klipplandskap
o. s. v. Den sceniska
framställningen var liksom utstyrseln
strängt stiliserad. Dräkterna voro
praktfulla men fantastiska,
skådespelarna både i uppträdande och
plastik bundna av strängt
formella schemata. — Det var denna
teaterform, som under 1600-t.
även upptogs för det
franskklassiska dramat. I Frankrike
hade under renässansen uppstått
Dräktskisser från 1770-t. T. v. Neptunus,
t. h. Venus. (Kungl. teaterns arkiv.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
