Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Teater
842
Scenmodell till Racines Fedra på Dramatiska teatern i Stockholm 1927. Av Jon-And.
men det dröjde dock till efter
århundradets mitt, innan man
härvidlag nådde ett verkligt mål. —
Det moderna regibegreppet
utbildades först inom det tyska T.,
främst genom Meiningarna (se d.
o.), som i sina historiska
uppsättningar skärpte’
stilriktighetskra-vet till en arkeologisk
noggrannhet. I övrigt präglas tiden krijig
1800-t:s mitt i mycket av den
elegant utmejslad^ men starkt
konventionella skådespelarkonst,
som utbildats inom den moderna
franska komedin., —
Naturalismen gör sig inom T. främst
gällande som en opposition mot det
konventionella i såväl den
dramatiska som den sceniska formen.
Den absoluta
verklighetsillusio-nen uppställdes som mål såväl i
fråga om spel som miljö: scenen
skulle vara ett verkligt rum ”med
den fjärde väggen borta”. Dessa
principer tillämpades av en rad
små experimentteatrar, av vilka
den banbrytande var Antoines
1887 grundade Théåtre-Libre i
Paris. Sin förnämsta betydelse
fingo dessa teatrar genom
införandet av den naturalistiska
dra
matiken på scenen och utbildandet
av en på den psykologiska
karak-täristiken inriktad
skådespelarkonst. Till högsta grad av
fulländning utvecklades denna inom
den av Stanislavskij 1898
grundade Konstnärliga teatern i
Moskva, vilken även blivit
utgångspunkt för modernare
riktningar inom den ryska T. — Den
moderna T. har en av sina
viktigaste förutsättningar i den
genomgripande förvandling, som
scentekniken sedan 1800-t:s slut
undergått. För att möjliggöra
snabbare scenförändringar,
fram-tvungna av den tilltagande
deko-rationslyxen, konstruerades en
rad nya scentyper, ss. vagn-,
sänk-och skjutscener, vilka tillåta
färdigbyggandet på vagnar, på
vindar och i källare 1. på sidoscener
av nya dekorationer, som sedan
hissas 1. rullas in på spelscenen;
av liknande typ är den en tid
mycket använda vridscenen (se d. o.).
Ännu större betydelse fick
omgestaltningen av scenbelysningen.
Sedan 1600-t. hade denna
huvudsaki. utgjorts av vid
scenöppningen anbragta golv- och tak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
