Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tebe - 1. stad i Egypten - 2. stad i Beotien - Tebessa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Tébessa—Teda
848
o.) 1922 anträffade. — 2. T. (grek.
Te’bai, lat. The’bae), forntida
grekisk stad i Beotien, på platsen för
nuv. staden Tivae. T. var under
forntiden frejdat i sagorna om
Kadmos (se d. o.) och om Oidipus
(seOidipussagan). Det blev
medelpunkten i det beotiska
stads-statsförbundet och vann under
Epameinondas och Pelopidas 379
—362 f. Kr. en ledareställning i
hela Grekland (se d. o. sp. 1535
f.). T. förstördes av Alexander
den store 335 men
återuppbyggdes kort efteråt. — Under
”latinska kejsardömets” tid på
1200-t. e. Kr. var T. säte för en
fransk härskarätt.
Tebe’ssa, stad i ö. Algeriet,
med järnväg norrut till Böne. I
närheten stora fosfatlager. C:a
5,000 inv. — T. är antikens
Te-vs’ste, som grundades under
Ves-pasianus, förstördes av
vandalerna på 500-t. och därefter på nytt
upplevde en kort blomstringstid
under bysantinskt välde. Ruiner
återstå av ett romerskt
Minerva-tempel och en stor fornkristen
basilika. T. omges av en enorm
fästningsmur från den
bysantinska perioden, vari ingår en
vacker romersk triumfbåge.
Tebri’s, annan form för Tabris.
Tebuske, se T e.
Teck, tysk hertigtitel, som
bl. a. innehades av hertigarna av
Württemberg 1495—1806 för att
1871 återupplivas för en son i
morganatiskt äktenskap till en
württembergsk prins. Ättens nuv.
medlemmar, besvågrade med
engelska konungahuset (se
Georg sp. 1191), äro bosatta i
England och ha 1917 tilldelats
engelskt pärskap med
släktnamnet Cambridge.
Tecken. Se Matematiska
tecken, Siffra och T a 11 e c
-ken. — En storhet säges ha
posi
tivt 1. negativt T., allteftersom
den är positiv 1. negativ.
Teckenlås, bokstavs- och
sif-ferlås. Se Lås sp. 950.
Teckenspråk, se
Åtbörds-språk.
Teckning. 1. Se
Handteckning. — 2. Undervisningsämne
i olika slag av läroanstalter. I
skolor för allmänbildning lägges
huvudvikten på frihands
-teckning, vilken på det lägsta
stadiet består i minnes- och
fantasiteckning och sedan
småningom övergår till T. efter föremål,
först profilteckning och senare
perspektivteckning. De utförda
T. pläga i allm. färgläggas. I
nämnda skolor förekommer även
linea r ritning, huvudsakl.
konstruktions- och
projektionsrit-ning. I yrkesskolor bedrives ofta
fack ritning, differentierad
efter olika yrkens behov.
Teckningskamera, se
Mikroskop sp. 48.
Teckomatorp,
municipalsam-hälle i N. Skrävlinge skn, Malmöh.
1., vid statsbanelinjen Malmö—
Göteborg och linjen Landskrona
—Eslöv. Sockerfabrik. 810 inv.
Te’clubrännare, gasbrännare
med nedtill koniskt utvidgat
bränn arrör, varigenom en
fullständigare blandning av gasen
och luften och därigenom ökad
temperatur i lågan ernås.
Te’coma, se Ebenholts.
Teda, socken i Uppsala L,
bildar (framdeles jämte Svinnegarn
och Enköpings-Näs) pastorat i
Uppsala stift. 370 inv.
Teda, t i b b u, ett föga
utforskat, starkt negerblandat folk,
huvudsakl. bosatt i Tibestibergen och
f. ö. utbrett till Fezzans s. oaser
i n., Bilma i v. och Borku i s. I
motsats till övriga folk i Sahara
äro T. knappast påverkade av
araberna; någon säregen kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
