Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Te ja—Tekniska högskolan
866
dast till viss höjd (vid ekvatorn
17 km., i Lappland 7 km.) för
att ännu högre upp bli i det
närmaste konstant. Se H i 1 d e
-b r a n d s s o n.
Te’ja, d. 553, konung över
östgoterna (se d. o.).
Teje, egyptisk drottning, maka
till Amenhotep III och moder åt
Amenhotep IV (se Egypten
sp. 753), under vilka konungar
hon spelade en stor politisk roll.
Teje, Tora, f. 1893,
skådespelerska, anställd vid
Dramatiska teatern 1911—13 och från
1923, vid Svenska teatern 1913—
21. T. har i sin konst visat en
ovanlig mångsidighet, förenad
med intelligent uppfattning och
förmåga av nyanserad
karaktäri-stik. Sedan 1913 gift med
hovfotografen H. Sylvander.
Te’jidae, en fam. amerikanska
ödlor med lång, smal, kluven
tunga, släta fjäll och vanl.
tvärställda hudveck på halsen.
A m e i’ v a n, A.mei’va
suriname’n-sis, har trind stjärt och
tretaggiga tänder. Längd c:a 45 cm.
N. Syd-Amerika. T e’ j u n,
Tupv-na’mbis teguüxin, har mot
spetsen något plattad stjärt och som
äldre knöliga tänder. Längd 1,5
—2 m. Brasilien. Tejun lever av
frukter och smärre djur (även
höns). Köttet välsmakande.
Te jo, se T a j o.
Tejstefisk, PhoTis gune’llus,
en art Slem fiskar med
långsträckt kropp, lång, taggstrålig
rygg- och förkrympta bukfenor.
Färgen växlande grågul till brun
med mörk marmorering och en
fläckrad längs ryggfenan. Längd
22—23 cm. Sveriges väst- samt
östkust (norrut åtminstone till
Ålandshav).
Tekla, enl. Paulusakterna (se
Paulus sp. 60) en genom
Paulus i Ikonion (nuv. Konia) om-
Tora Teje.
vänd ung kvinna, som efter
apostelns predikan beslöt leva ogift.
Hon drogs av sina anhöriga inför
rätta men räddades genom ett
under från döden. Hon döpte sig
själv på arenan och verkade
slutligen i Ikonion och Seleukeia (i
Pamfylien). T:s åminnelsedag är
23 sept.
Tekni’k (av grek. te’kne,
konst), konstlära, inbegreppet av
de regler, efter vilka en konst, ett
hantverk etc. utföres;
ingenjörs-vetenskap; (yttre) färdighet,
grepp; tillvägagångssätt,
utförande. — T e’ k n i k e r, person
med (god) teknik; ingenjör 1.
industrimän. — T e’ k n i s k, som
avser tekniken, konst-,
yrkesmässig; som hör till ett visst fack 1.
yrke (jfr Term); som hör till
industrin 1. ingenjörsfacket;
stundom detsamma som
kemisk-tek-nisk (se Kemisk industri).
Teknikolormetod [-[teknikå-lå’r-]-] {+[teknikå-
lå’r-]+} (av grek. te’kne, konst, och
lat. co’lor, färg) ,
seTvåfärgs-metoder.
Tekniska högskolan, Sthlm,
Sveriges förnämsta anstalt för
28. — L e x. XI. Tr. 12. 12. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
