- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XI. Stone-Tång /
869-870

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska måttsystemet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

869 Tekniska måttsystemet—Tekniska trupper 870

Nya sådana ha sedermera
tillkommit, inträdesfordringarna ha
skärpts och kurserna förlängts.
Nuv. namn infördes 1877. F. n.
torde T. vara en av världens
förnämsta undervisningsanstalter i
sitt slag. T. inflyttade 1863 i en
byggnad vid Drottninggatan,
uppförd efter ritningar av F. V.
Scho-lander och sedermera utökad
genom nybyggnader. T. disponerar
nu en del av dessa byggnader
(kansli, bibliotek och lokaler för
de två lägsta årskurserna),
medan en stor del av
undervisningen överflyttats till nybyggnader
å n. Djurgården, uppförda 1914
—22 efter ritningar av E.
Laller-stedt.

Tekniska måttsystemet, m e
-ter-kilogram-sekund-(M. K. S.-) systemet,
måttsystem, vars grundenheter äro
metern, kilogramkraften (förk.
kgf.; tyngden av en massa av 1
kg. vid havets nivå och 45°
bredd) samt sekunden. I motsats
till i C. G. S.-systemet (se
Absolutamåttsystemet) är
enheten för massa ej grundenhet
utan härledd av ovanstående
enheter. Då tyngdkraftens
acceleration under ovannämnda
omständigheter är ung. 9,81 m. per sek.2,
får massan 9,81 kg. under
påverkan av kraften 1 kgf.
accelerationen 1 och bör alltså väljas till
(dynamisk) massenhet. Enheter
för hastighet och acceleration bli
m. per sek. och m. per sek.2
Enheten för arbete blir
meterkilo-gramkraft, vanl. benämnd
meterkilogram, för effekt
meterkilogram per sek.

Tekniska skolan i Sthlm är
delad på 5 avdelningar. 1)
Tekniska afton- och söndagsskolan
(inrättad 1844) för manliga
elever, företrädesvis sådana, som
inträtt i ett praktiskt yrke,
medde

lar undervisning i valfria ämnen,
så ordnade, att eleverna kunna
välja på 11 olika yrkeskurser.
2) Tekniska skolan för kvinnliga
lärjungar (1859) meddelar
undervisning i valfria ämnen, fördelade
på 6 yrkeskurser. 3) Högre
konstindustriella skolan (1879)
är delad på två avdelningar med
2 a 3 års lärokurser. Den ena
avdelningen meddelar
undervisning åt blivande mönstertecknare,
dekorationsmålare, modellörer,
ornamentsbildhuggare,
möbelritare, ciselörer, gravörer,
konstsmeder och tecknare för tryck och
bokhantverk. Den andra utbildar
lärare i teckning, välskrivning
och modellering. 4)
Byggnadsyr-kesskolan (1879), för manliga
elever, har treårig kurs och
obligatoriska läroämnen. 5)
Maskin-yrkesskolan (1890), föi’ manliga
elever, har treårig kurs och
obligatoriska läroplaner. — T. leder
sitt upphov från en av N.
Mandelgren (se d. o.) 1844 grundad
söndagsritskola för hantverkare,
som 1845 övertogs av Svenska
slöjdföreningen och 1860 av
staten. Nuv. namn fick T. 1878.
Förslag föreligger till T:s
uppdelning på fyra skilda läroanstalter,
näml, fackskolor för maskin- och
byggnadsindustri, läroanstalt för
konsthantverk (jämte
utbild-ningsanstalt för tecknings- och
skrivlärare) samt statens
normalskola för yrkesundervisning.

Tekniska trupper.
Ingenjör-t r u p p er (gen i’-, p i o n i ä’ r-)
ha till huvudsaklig uppgift
anordnande av vägförbindelser,
byggande av militärbroar (se d. o.),
utom dylika för järnvägstrafik,
m. m. samt, i synnerhet under
strider om permanenta
befästningar, utförande av
befästningsarbeten, som fordra mera speciell
kunskap och utbildning än som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/11/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free