Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegrafering av bilder - Telegrafi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Telegrafi (Äldre metoder. Morsesystemet)
896
bilder, möjliggörande ett
förverkligande av det elektriska
fjärrseendet 1. t e 1 e
-v i s i o’ n e n, befinner sig
emellertid ännu på experimentstadiet.
Vid fjärrseende måste icke mindre
än 10—16 bilder per sek.
överföras, och överföringstiden för
varje bild blir således mindre än
710 sek. Oerhörda svårigheter
uppstå härigenom, likasom på grund
av att man endast har ytterligt
små ljuseffekter att röra sig med
vid sändningen. För att undvika
sistnämnda olägenhet kan man
emellertid först filma det
händelseförlopp, som skall överföras,
varigenom man erhåller en
bildserie, vilken kan genomlysas i
sändaren. På grund av den höga
frekvensen måste överföringen äga
rum på trådlös väg 1. med
användande av ett flertal
trådförbindelser. I april 1927 utfördes av
Bellbolaget i Amerika den första
praktiska demonstrationen av
elektriskt fjärrseende. I
Washington kunde man härvid, samtidigt
som man talade med en person i
New York, se hans ansikte på en
skärm. Den synliga bilden på
mottagningssidan åstadkoms med
tillhjälp av en speciellt
konstruerad gl i m 1 a mp a, vars
ljusstyrka varierade i enlighet med de
inkommande strömmarna. —
Medan de tekniska hindren för T.
alltmer hålla på att övervinnas,
kvarstå dock de ekonomiska
faktorerna ss. bestämmande för T:s
användning i det praktiska livet.
Telegrafi’ (av grek. teTe,
fjärran, och gra’fem, skriva), den
tekniska vetenskap, som
behandlar överföring av meddelanden på
elektrisk väg medelst särskilda
apparater, t e 1 e g r a’ f e r; även
denna verksamhet. Föregångare
till de elektriska voro de
optiska telegrafer, vilka
voro i bruk under förra hälften
av 1800-t. och vid vilka
meddelanden signalerades mellan från
varandra synliga stationer med
tillhjälp av rörliga armar e. d. —
A. Telegrafering med
t r å d. Det första förslaget till
elektrisk T. gjordes 1809 och
grundade sig på strömmens
elektroly-tiska verkan. På 1830-t. kommo
nåltelegrafer till användning,
varvid strömstötar av olika riktning
sändes från avsändningssidan och
påverkade på mottagningssidan
en rörlig magnetnål, vars olika
utslag angåvo bokstäverna.
Visar etelegrafer infördes på 1840-t.
och ha haft stor betydelse,
särskilt för järnvägarna. De
innehålla en med bokstäver och siffror
runtom försedd tavla med en
visare samt en vev, rörlig över en
liknande tavla. Då veven röres till
en viss bokstav, utsändas ett
antal strömstötar på ledningen och
mottagarens visare framvrides
genom en stegmekanism till
motsvarande bokstav. —
Morsesystemet. Den av amerikanen S.
Morse 1835 uppfunna
elektromagnetiska skr i vt e 1 e g r a
-f e n åvägabragte uppkomsten och
utvecklingen av ett kommersiellt
telegrafväsende. Ang.
telegraftecknen se Morsealfabetet.
Sändaren utgöres av
telegrafnyckeln (t a n g e n t n y c kel;
fig. 1), bestående av en hävstång,
som vid nedtryckning mot ett
städ inkopplar ett batteri till
linjen. Mottagaren (fig. 2) utgöres
av skrivapparaten,
bestående av elektromagnet och
skriv-anordning. Då magneten påverkas
av från linjen kommande ström,
attraheras dess ankare, som är
fäst i ena änden av en tvåarmad
hävstång. Då strömmen upphör,
återför en spiralfjäder ankaret
till utgångsläget. Varje gång
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
