Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telemarksformationen - Telemarksras ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Telemarksras—Teleskopisk
914
övre prekambrium 1. urbergets
yngsta avdelning.
Telemarksras, se
Nötkreatur sp. 1192.
Telemarksväng, se
Skidlöpning sp. 776.
TelemeTer (av grek. te’le,
fjärran, och metron, mäta), se
Avståndsmätning.
Te’leobjektiv (av grek. te’le,
fjärran), en alltmera använd
fotografisk objektivtyp, sammansatt
av en samlande del
(teleposi-t i v) och en spridande (t e 1 e
nega t i v); ibland kombineras den
senare, som teletillsats, med
ett vanligt objektiv. T. utföres
numera med fast förstoring,
varigenom man vinner ökad
ljusstyrka (upp till 1 : 4,5) och
bildvinkel. Hos T. ligga
huvudpunkterna framför objektivet, varför
man behöver mindre
kamerautdrag än vid vanliga objektiv med
samma brännvidd.
TeleograTisk metod (av grek.
te’los, mål, och gra’fein, skriva),
psykologisk term, som börjat
vinna burskap i fråga om
karak-täristiken av en individs
psykologiska kvalifikationer för ett visst
levnadsmål vid yrkesval.
Teleologi’ (av grek. te’los,
ändamål, och lo’gos, lära), först av
Chr. Wolff använd beteckning för
den ståndpunkt, vilken i sin
förklaring av företeelserna såväl på
naturens som andens område
räknar med ändamålet ss. en för
deras förändring 1. utveckling
direkt bestämmande faktor, en
”än-damålsorsak” (cqu’sa fina/lis).
De i tiden föregående faktorer,
vilka äro ett villkor för
förverkligandet av ett visst
förändrings-1. utvecklingsresultat, te sig blott
ss. ”verkande orsaker” (cau’sae
efficie’ntes), underordnade under
resultatet självt. Den ståndpunkt,
vilken enbart räknar med
”ver
kande orsaker”, betecknas ss.
mekanism (se d. o. Fil.).
Inom den grekiska filosofin möter
motsatsen mellan dessa
ståndpunkter bl. a. i förhållandet
mellan den demokritiska atomistiken
och den platonskt-aristoteliska
idé- och formteorin, i nyare tiden
bl. a. mellan den cartesianska och
den leibnizska filosofin. ■—- Biol.
Inom biologin har T. spelat en
viss roll vid försök att förklara
ändamålsenligheten i naturen,
men då T. ej ger någon på
erfarenheten stödd förklaring av
företeelsernas orsaker, saknar den
strängt vetenskaplig betydelse.
Teleo’stei, t e 1 e o’ stier,
benfiskar (se d. o.).
Teleostomi, se Fiskar sp. 47.
Telepati’ (av grek. te’le,
fjärran, och pa’tos, själstillstånd), en
ännu till sin verklighet mycket
omstridd psykisk inverkan av en
individ på en annan under
förhållanden, vilka synas utesluta
förmedling genom hittills kända
former av sinnesintryck. Jfr
Tankeöverföring. — Adj.:
telepa’tisk.
Tele’sio, B e r n a r d i n o, f.
1508, d. 1588, italiensk
renässansfilosof. T. opererade i sin
naturfilosofi med försokratiska
spekulationer om värme och köld ss.
grundprinciper. I sin
kunskaps-lära var T. närmast påverkad av
stoisk empirism och röjer även
stoiskt inflytande i sin etik.
Telesko’p (av grek, te1 le,
fjärran, och skopei’n, se), astronomisk
kikare (refraktor 1. reflektor).
Teleskopfiskar, se K a r p a r.
Telesko’pisk (jfr Teleskop),
a f o k a’ 1 (av grek, negerande a
och fokus) benämnes en sådan
injustering hos ett optiskt system,
t. ex. kikare, att ett inkommande
parallellt strålknippe även
utträder parallellt. Även om sådant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
