Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Temperaturgradient ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Temple—Tempus
928
ningar av högre advokater
(”bar-risters”) med ensamrätt att
meddela tillåtelse att utöva
verksamhet ss. barrister. T. utgör ett
av Londons vackraste stadspartier
med ålderdomliga byggnader,
däribland Temple Church (se
London sp. 727), och en
stämningsfull trädgård.
Temple [te’mmpl]. 1. Sir
William T., f. 1628, d. 1699,
engelsk diplomat och politiker. T.
avslöt freden i Breda 1667,
lyckades f. å. få trippelalliansen (se
d. o. 1) till stånd och deltog ss.
engelskt ombud på
fredskongressen i Nijmegen. 1679 medlem av
Privy Council, utövade T. en tid
ett utomordentligt inflytande men
tog redan 1681 avsked i
opposition mot Karl II :s självrådighet.
— 2. SePalmerston.
Te’mpo, plur. t e’m p i (ital.,
av lat. te’mpus} tid), takt,
hastig-hetsgrad, fart. —• Mus. Tidsmått,
de beteckningar, som, anbragta
vid början av ett musikstycke,
ange den relativa hastigheten, i
vilken detta skall utföras. De
vanligaste T. äro: adagio,
andan-te, moderato, allegretto, allegro,
presto, prestissimo (se dessa ord).
Angivande av T. kan även ske
genom att utmärka styckets
karaktär (se Alla). Inom de givna
tempograderna ange rallentando
och ritardando ett avsaktande,
accelerando och stringendo ett
påskyndande, rubato ett
omväxlande hastigt och långsammare
samt ad libitum (lat.,
godtyckligt), a piacere (ital., efter
behag) ett efter den spelandes fria
skön utmätt T. För bestämmande
av ett styckes absoluta hastighet
användes metronom (se d. o.). —
Ridk. Den för resp, takt
(gångart) bestämda hastigheten (se
Ridning sp. 1124—25).
Te’mpora, se Tempus.
Tempora’1 (lat. tempora’lis),
som avser tempus 1. tid.
Tempora’1 (sp., av lat. te’mpus,
tid, väderlek), oväder i de
ostindiska farvattnen vid tiden för
monsunkantringen.
Te’mpora muta’ntur, nos et
muta’mur in fllis, lat., ”tiderna
förändras och vi med dem”, citat
ur ett latinskt epigram av den
engelske skalden J. Owen (f.
1560, d. 1622).
Temporä’r (fr. temporaire, av
lat. te’mpus, tid), för viss tid,
övergående. Jfr Magnet.
Tempostöt, se F ä k t k o n s t.
Temps, L e T. [lo tag],
efter-middagstidning i Paris, grundad
1861. T., som är
moderatkonservativ, betraktas som språkrör för
Quai d’Orsay. Dess stora
anseende har främst skapats av Adr i en
H é b r a r d (f. 1834, d. 1914),
chefredaktör 1871, efterträdd av
sin son med samma namn.
Te’mpus, plur. t e’ m p o r a
(lat., tid). Mus. T. p er f e’
c-t u m och i mp e r f e’ ctum, se
N" o t s k r i f t sp. 1092. — Språkv.
Benämning på de böjningsformer
hos verbet, genom vilka
handlingen etc. (jfr Verb) förlägges till
viss tid i förhållande till viss
annan tid; även det så uttryckta
tidsbegreppet. Urspr. var det
icke tidsförhållandet, som
uttrycktes genom de på olika sätt
genom suffix (av dunkelt
ursprung) utbildade formerna, utan
vissa egendomligheter hos
själva verbalföreställningen, särskilt
s. k. aktionssätt (se Verb).
Den väsentliga motsatsen t. ex.
mellan aor i’ s t u s och i’ m
-perfekt um i grekiskan var
trol. en motsats mellan avslutad
och oavslutad handling. I många
språk har, sedan de olika
formerna förenats till ett system,
tidsbetydelsen tidigt trängt i
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
