Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennföreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Tennföreningar—Tennyson
938
ket lämnar bl. a. stenkol,
järnmalm, kopparhaltig svavelkis och
fosfat. Största städer Memphis,
Nashville (huvudstad),
Knox-ville och Chattanooga.
Tennföreningar. Tenn är i
sina föreningar 2- 1. 4-värt
(s t a’ n n o -, resp, s t a’ n
ni-f ö r e n i n g a r). T e n n o x i
-d u’ 1, SnO, bildas i form av ett
brunsvart pulver, om
tennklorur-lösning kokas med soda. Vid
vanlig temperatur bildas däremot
s t a n n o h y d r o x i’ d, Sn (OH) ,,
som löses av alkalier till
stan-n i’ t e r. Löses tenn i varm
saltsyra, bildas t ennkloru’ r,
tennsalt, SnCL, som är ett
kraftigt reduktionsmedel.
Tennox i’d, tennaska, SnO2,
er-hålles vid upphettning av tenn.
Den användes för framställning
av ”mjölkglas”. Om oxiden
smältes med alkalier, bildas s t a n
-n a’ t e r, av vilka
natriumstan-natet användes i färgerierna
under namn av p r e p a r e’ r s a 11.
T e n n s y r a, Sn (OH) 4, bildar en
vit, slemmig fällning, som löses
både i syror och alkalier.
Behandlas tenn med salpetersyra, bildas
m e’ t a t e n n s y r a, H2SnO3.
Om tenn upphettas i klorgas,
förbrinner det lätt under bildning av
t e n n k 1 o r i’ d, SnCl4, en
färglös vätska, förr kallad spfritus
fu’mans Liba’vii (jfr
Liba-v i u s). Denna ryker starkt i
luften och bildar med vatten ett
kristalliserande hydrat,
tennsmö r, av sammansättningen
SnCl4-5H2O, som under olika
namn användes i färgerier. Så är
även förhållandet med
dubbelsaltet med ammonium, SnCl8(NH4)2,
p i n k s a 11. T e n n s u 1 f i’ d,
SnS2, bildas som gul fällning, om
lösningar av stannisalter
försättas med svavelväte, 1. som
guldglänsande fjäll, om tenn, svavel
och salmiak upphettas
tillsamman (se M u s s i v g u 1 d).
Te’nnis, lawntennis, se
Bollspel sp. 238 ff.
Tennkis, se S t a n n i n.
Tennlegeringar ha stor
betydelse för industri och teknik.
Tenn-blylegeringar användas vid
lödning (se d. o.), ss. tennlod med
tennhalt varierande från 90 till
25 %, metallöverdrag, m. m. T.
användas även som lagermetaller
(se d. o.). Jfr Brons.
Tennmalm, kassiteri’t,
malmmineral, bestående av
tennoxid, SnO2, med 78,6 % tenn,
är mörkbrunt till svart,
kristalliserar tetragonalt och förekommer
pneumatolytiskt som gångar i
granit o. a. sura bergarter.
Förnämsta fyndorterna äro på öarna
Banka och Billiton i Ostindien,
där den tack vare sin hårdhet
(6—7), höga spec. v. (6,8—7)
och motståndskraft mot
förvitt-ring uppträder sekundärt i sand
och grus. S t a n n i’ t är en oren
form av T. från Cornwall;
namnet begagnas stundom oegentligt
på stannin (se d. o.). Jfr Tenn.
Tenno, se M i k a d o.
Tennsten, tennmalm (se d. o.).
Tennyson [te’nnisan],
Al-f r e d, baron T., f. 1809, d.
1892, engelsk skald, poèta
laurea-tus 1850. T., som 1830 och 1833
utgivit ett par diktsamlingar, slog
fullständigt igenom 1842 med
Poems. Bland hans övriga
arbeten märkas elegierna In
memo-riarn (1850), ägnade en avliden
ungdomsvän, den idylliska
versberättelsen Enoch Arden (1864;
sv. övers, av Hj. Edgren i Dikter
i urval, 1902) samt den stora
cykeln The idylls of the king (1859
—72; Konung Arthur och hans
riddare, 1874—76). Under senare
år skrev T. även talrika dramer
(bl. a. The foresters, 1892). — T-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
