Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teotihuacán ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Teratologi—Term
952
handling), behandling av
sjukdomar. —- Adj.: terapeutisk
[terape’w-].
Teratologi’ (av grek. te’ras,
missbildning, och lo’gos, lära), se
Missbildning.
Terato’m (av grek. te’ras,
missbildning), se Svulst sp. 551 f.
Te’rbium, se Sällsynta
jordmetaller.
Te’rborch, Gerard, f. 1617,
d. 1681, holländsk målare,
verksam huvudsaki. i Zwolle och
De-venter. T:s konst uppvisar
inflytande från Frans Hals men även
från van Dyck och venetianarna.
Hans porträtt och interiörer med
figurer skilja sig genom sin
utsökta elegans i touche och kolorit
från det mesta i 1600-t:s
holländska konst. Särskilt berömd är
hans gruppbild av Westfaliska
fredskongressen (1648, National
Gallery, London).
Terceira [-sä’jraö], ö bland
Azorerna. 421 kvkm. 50,000 inv.
Te’rek, flod i N.
Kaukasusom-rådet, Ryssland, upprinner s. om
Kasbek, genombryter Kaukasus’
huvudkedja i Dariel (se d. o.) och
utmynnar med stort delta i
Kaspiska havet. 616 km., därav 410
segelbara.
Tere’ntius. 1- Publius T.
A f e r, f. omkr. 190, d. 159 f. Kr.,
romersk komediförfattare. T.,
som var en frigiven slav, skrev
i anslutning till grekiska
förebilder komedier, ss. A’ndria
(Flickan från Andros, 1865),
Heau-tontimoru’ menus (S j älvplågaren,
1896), Pho’rmio (Snyltgästen,
1896), och Addlphoe (Bröderna,
1871). T:s komedier ha en mera
förfinad prägel än Plautus’;
karaktärsteckningen är nyanserad
och språkformen elegant.
Renässansdramat, Molière och Holberg
ha av dem tagit intryck. — 2.
M a r c u s T. V a r r o, se V ar r o.
Tere’sia, den heliga T. (i
Spanien vanl. kallad Teresa de
J e s ü s), f. 1515, d. 1582, spanskt
helgon. T., som 1562 stiftade en
strängare avdelning av
karmeliternas (se d. o.) nunneorden, är
den spanska mystikens största
namn och den verkliga
grundläggaren av kvietismens terminologi
och system. Hon skrev bl. a.
El castillo interiör (Den inre
borgen) och Vida (självbiografi).
Hennes brev äro oskattbara
person- och tidsdokument.
Kanoniserad 1622, förklarades T. 1814 för
Spaniens nationalhelgon.
Teresjtje’nko, M i h a i 1 I
vano vit j, f. 1885, rysk politiker
och industriman. T., som vid
marsrevolutionen 1917 blev
finansminister, i maj s. å.
utrikesminister, tillhörde Kerenskijs
närmaste förtroendemän. Vid
novemberrevolutionen s. å.
tillfångatagen, flydde T. 1918 till utlandet.
Te’reus, se P r o k n e.
Te’riak (av grek. teriako’n,
motgift), urspr. motgift, senare,
under medeltiden och fram i
nyare tid, ytterst sammansatta
läkemedel (upp till 70
ingredienser), som vanl. innehöllo opium.
Term. 1. Se Terminus. —
2. Uttryck, ord. — Teknisk T.
(lat. tdrminus te’chnicus),
fackuttryck, ord 1. uttryck, som (i
specifik betydelse) användes blott
inom en viss vetenskap 1. konst
1. ett visst yrke. — 3. De begrepp,
som ingå i en slutledning (se d.
o.). — 4. Storhet, som med
plus-1. minustecken är förenad med en
1. flera andra. — 5.
Spektrallin-jers frekvens kunna (såvida
linjerna inordnats i serier)
framställas som skillnaden mellan två
funktioner, T., av hela tal. T. äro
lika med den strålande partikelns
energi i begynnelse- och
sluttillståndet, dividerad med Plancks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
