Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Termometer
970
Termometer. Jämförelse mellan Celsius-, Réaumur- och Fahrenheitskalorna.
temperatur. En T. kan
principiellt grunda sig på mätning av
vilken som helst efter
temperaturen lagbundet varierande
egenskap hos en kropp, som bringas
i beröring med den, vars
temperatur skall mätas. Temperaturen
anges i grader (betecknade
med °) enl. olika system,
temperaturskalor. För att ur
det uppmätta värdet på
egenskapen i fråga finna det mot
temperaturen svarande gradtalet enl.
en viss skala mäter man
egenskapen även vid två temperaturer,
fix - 1.
fundamenta’l-punkter, vilka kunna
reproduceras med stor noggrannhet.
Dessa tilldelas vissa gradtal,
olika i olika skalor, och det mot
ett godtyckligt värde å
egenskapen svarande gradtalet fås genom
lineär interpolation mellan
fix-punkterna. Som ex. kan tjäna
den vanligaste T., som grundar
sig på en vätskas utvidgning.
Vätskan befinner sig i en liten
glaskula, som står i förbindelse
med ett fint kapillärrör,
termometerröret. På grund av
värmeutvidgningen står vätskan
olika högt i termometerröret vid
olika temperaturer; man
utmärker vätskepelarens höjd vid de
två fixpunkterna och delar efter
kalibrering volymen mellan de två
märkena i det antal lika stora
delar, som anges av skillnaden
mellan fixpunkternas gradtal.
Indelningen fortsättes även på
ömse sidor om fixpunkterna.
Härefter kan temperaturen direkt
avläsas i grader. — Vid den
mest använda skalan, Celsius’
(betecknad med C efter
gradtecknet) äro fixpunkterna vattnets
frys- och kokpunkter vid 760
mm:s tryck samt ha gradtalen
0 och 100 (Celsius själv satte
100 och 0). Réaumurs skala
(betecknad med R) har samma
fix-punkter med gradtalen 0 och 80.
Vid Fahrenheits skala
(betecknad med F), som urspr. hade
andra fixpunkter, ligga
ovannämnda fixpunkter vid gradtalen
32 och 212. För omräkning mellan
olika skalor gälla formlerna:
n°R=-n°C; n°F = 5 (n — 32) °C.
4 9
5 7
Ex.: 100°F=—(100—32) =37^-°C.
— Denna metod att ange
temperaturer har den nackdelen, att
man får olika gradtal för samma
temperatur med olika vätskor och
olika glassorter i T. Den härpå
beroende godtyckligheten är
betydligt nedsatt vid
gaster-m o m e t e r n, vid vilken trycket
i en gasmassa, innesluten i en
konstant volym, är ett mått på
temperaturen. Ur det direkt
avlästa trycket får man
motsvarande gradtal på samma sätt som
vid vätsketermometrarna.
Använder man gaser, som befinna sig
tillräckligt långt från sin
kon-densationspunkt, finner man
mycket små skillnader mellan olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
