Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983 Tertia—Tertiärperioden 984
reformert mystiker och
uppbyg-gelseförfattare, verksam i
West-falen. Bland T:s verk märkas
Geistliches Blumengärtlein (1729;
Andelig örtagård, 1831) samt
Auserlesene Lebensbeschreibungen
heiliger Seelen (1733—53; Heliga
själars liv, 1871—76).
Te’rtia (lat., tredje), förr
stundom benämning på tredje
klassen i ett svenskt läroverk;
se även Horae canonicae
och Stil sp. 1580.
Tertia’rier (av lat. te’rtius,
tredje, näml. o’rdo, orden),
beteckning för medlemmarna i en
till åtskilliga katolska
munk-och nunneordnar ansluten tredje
avdelning. T. är en i den
västerländska kristenheten uppkommen
form av lekmannabröder (jfr d.
o.). De få leva i sitt borgerliga
yrke, i äktenskap o. s. v. men
förplikta sig till en viss askes och
bestämda fromhetsövningar. Denna
anordning fanns redan hos
bene-diktinerna på 1000-t. men fick sin
egentliga hemort i
tiggarordnar-na, framför allt hos
franciskaner-na. Dessa ”världsliga T.” räkna
enbart hos de nutida
franciska-ner^a inemot 3 mill. medl. Från
1200-t:s senare del sammanslöto
sig T. på åtskilliga platser till
klosterliknande föreningar, från
omkr. 1400 under avläggande av
formliga löften. Ss. dylika
”regu-lerade T.” äro även att räkna
medlemmarna i en stor del av nya
tidens lekmannakongregationer
(se Kongregation 2).
Te’rtium non da’tur, lat., ”ett
tredje gives icke”, d. v. s. en
tredje möjlighet är otänkbar.
Te’rtius interve’niens (lat.,
mellankommande tredje man), en
från den romerska rätten
härstammande beteckning på en
mellankommande part, en
interve-nient (se Intervention och
Mellankommande part)
i en process e. d., även använt
om intervenient i andra
förhållanden, dispyter, tvister m. m.
Tertiä’r (fr. tertiaire), i tredje
stadiet; tredje hands; hörande
till tertiärperioden.
Tertiärbanor, banor av mindre
vikt än sekundärbanor (se d. o.)
och enklare byggda än dessa.
Tertiärformationen, se
Tertiärperioden.
Tertiärperioden, geologisk
period, har sitt namn efter en i
förra hälften av 1800-t. bruklig
indelning av de geologiska
perioderna, då paleozoiska eran
räknades som primära, mesozoiska
som sekundära och kenozoiska (1.
neozoiska) som tertiära och
kvartära perioderna. T. kommer
följaktligen efter kritperioden och
före kvartärperioden. T:s
avlagringar sammanfattas under
benämningen tertiärsyste-met 1. -formationen samt
delas i en undre avdelning, p a
-1 e o g e’ n 1. e o g e’ n, som
omfattar de äldre etagerna p al e o
-c e’ n, e o c e’ n och o 1 i g o c e’ n,
samt en övre, n e o g e’ n, som
omfattar m i o c e’ n och p 1 i o c e’ n.
T. karaktäriseras av starka
oro-genetiskä rörelser, som bl. a.
förorsakade de väldiga
uppveckning-arna inom den gamla
Medelhavs-geosynklinalen (T h e’ t y s), till
vilka upptakten visserl. skedde
under jura- och kritperioderna
men vilka under T. resulterade
i den nutida serien av
bergskedjor från s.v. Europa till ö. Asien
och ö. Australien. Samtidigt
fullbordades i Amerika Anderna.
Europa fick under T. sin nutida
geotektoniska utformning. Här
uppstod sålunda den S a x
o’-niska veckningszonen,
ett i n.v.—s.ö. förlöpande
regionalt vecknings system utan bergs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
