Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tertiärperioden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Tertiärstrålning—Teschen
988
des under kvartärperiodens
istider. — Djurvärlden karaktäriseras
främst därav, att kräldjuren helt
försvunnit från sin forna
rangställning, som nu intogs av
däggdjuren. Fiskar, groddjur och
kräldjur voro i hög grad lika
nutidens. Fåglarna tillhörde i
paleo-gen ålderdomliga, tandbärande
typer. Redan vid T:s början
framträdde flera däggdjursgrupper,
dock mest primitiva ordningar,
ss. Creodo’ntia, varifrån
rovdjuren utgått, urhovdjur, insektätare
m. fl. Ur dessa framgingo under
T. alla moderna
däggdjursord-ningar. Primates ha utgått ur
eocentidens Lemur oi’dea,
primitiva däggdjur, som stodo nära
insektätarna och creodontierna.
— Sverige, liksom Norge och
Finland, var under hela T. land och
skogbeväxt (”Bärnstenslandet”).
Obetydliga tertiära
havsavlag-ringar finnas dock i Skåne,
varjämte Skånes basalter
härstamma från T. (se S k å n e. Geologi.)
I Danmark har
tertiärformatio-nen vidsträckt utbredning.
Tertiärstrålning, av
sekundärstrålning uppväckt strålning.
Tertiärsystemet, se
Terti-ärperioden.
Tertullia’nus, d. efter 220,
gammalkyrklig teolog och
skriftställare, verksam i Kartago. T.
är den förste kände kyrklige
författare, som skrivit på latin. De
flesta av hans stilistiskt eleganta
skrifter voro aktuella inlägg i
tidens frågor. I somliga försvarade
han kristendomen mot hedendom
och judendom, bl. a.
Apologe’ti-cum (197); i andra bekämpade
han gnostikerna och
monarkia-nerna. Slutligen behandlade han
praktiska frågor med anläggande
av stränga och exklusiva
synpunkter. T:s rigorism gjorde
honom omkr. 205 till montanist. Ss.
sådan angrep han bl. a. Calixtus
(se d. o. 1). Sina tankar gav T.
ofta en tillspetsad och paradoxal
form (jfr C r e d o).
Teruel [-roä’11]. 1. Provins i
Aragonien, ö. Spanien. Jordbruk
och boskapsskötsel. 260,000 inv.
— 2. Huvudstad i T. 1, vid
Gua-dalaviar. Biskopssäte. 12,000 inv.
Terzeron, se T e r s e r o n.
Terzin [-tsi’n] (ital. terzina,
terza rima), en strofform,
bestående av tre versrader (femfotade
jamber), där l:a och 3:e
versraderna rimma med den 2: a raden i
närmast föregående T. Rimschema
aba, bcb, cdc, ded . .. äöäö. Jfr
Sonett.
Tes (grek, te’sis, eg. sättande),
(läro-) sats, påstående, som skall
bevisas 1. försvaras. Ett motsatt
påstående kallas för antites
(se vid. Dialektik), vilken
term även användes om retoriskt
sammanställande av motsatser
(t. ex. ”Dig söver smickrets röst:
hör sanningens en gång”).
Tesaure’ring (av tesauros, se
d. o.), skattsamlande, ökad
kassahållning (”samla pengar på
hög”). T. av metallmynt
uppkommer vid bunden valuta
företrädesvis vid inflation och bidrager då
att hejda denna. T. av
cirkulerande betalningsmedel tenderar att
uppstå vid deflation och innebär
då minskning av penningens
omloppshastighet, varigenom ett
prisfall påskyndas. Jfr
Pennin g v ä s en sp. 105 f.
Tesauro’s, grek.,
skattkammare, mindre byggnad för förvaring
av votivgåvor vid forngrekiska
tempel (jfr Delfoi sp. 197).
Te’schen, po. Gieszyn, tjeck.
Tésin, stad vid Oders högerbiflod
Olsa, förr tillhörande österrikiska
Schlesien, numera delad mellan
Polen (15,000 inv.) och
Tjecko-Slovakiet (8,000 fnv.). — T. om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
