Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tetartoedri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Tetartoedri—Tetrandria
1002
(se Immunitetslära sp.
1271) med tetanusserum från
häst, helst profylaktiskt. I övrigt
rengöring, ev. utskärning 1.
kau-terisation av såret, narkotica, ev.
subkutan injektion av
magne-siumsalter. — T. användes
stundom för att beteckna kramp i
allm. (se Kramp och
Muskler sp. 394). — Veter. T.
förekommer oftast hos hästar och
medför kramp i huvud och hals,
senare i övriga delar av kroppen.
Huvudet hålles stelt
framåt-sträckt, munläsa försvårar
upptagandet av foder och dryck,
kroppsställningen är stel med
något lyftad svans och utspärrade
ben (”sågbockställning”).
Karaktäristiskt är, att blinkhinnan
är framdragen, vilket spec.
framträder, om huvudet höjes. F. ö.
äro symtomen lika dem hos
människa. Tillfrisknandet går
långsamt, och prognosen är
ogynnsam; vid dödlig utgång inträffar
döden inom 8—10 dagar. T.
förekommer även hos nötkreatur,
oftast i samband med kvarbliven
efterhörd, samt hos får vanl. som
följd av bristande renlighet vid
kastration av baggar.
Behandling : serum och antiseptisk
behandling av såret.
Tetartoedri’ (av grek.
te’tar-tos, fjärdedel, och he’dra, yta),
se Kristall sp. 1338.
Tete [tät] (fr., huvud), se Tät.
— Tète-a-téte, ”huvud vid
huvud”, samvaro på tu man hand.
Te’tens, Johann N i c o 1 a i,
f. 1738, d. 1807, tysk filosof, prof,
i Kiel 1776—89, har i sitt verk
Philosophische Versuche über
die menschliche ’Natur und ihre
Entwicklung (2 dir, 1777) för
första gången upptagit känslan
ss. en särskild grundform hos
själslivet vid sidan av förstånd
och vilja.
Te’tis, i grek. myt. en av
ne-reiderna (se d. o.), moder till
Akilleus. Hon blev Peleus’ gemål,
sedan hon förgäves sökt undfly
honom genom att anta olika
djurgestalter.
Te’tishår, kvarts med
inneslut-ningar av gröna, trådformiga
amfibolkristaller. Användes som
smycke.
v. Tetma’jer, L u d w i g, f.
1850, d. 1905, ungersk ingenjör,
1881 prof, vid tekniska högskolan
i Zürich, utförde viktiga
undersökningar inom hållfasthetsläran
och uppställde bl. a. en mycket
använd formel för
avknäcknings-hållfasthet.
Te’tra-, grek., fyra, fyr-,
Tetradyna’mia (av grek.
te’tra-, fyra, och dy’namis,
välde), se tab. till
Sexualsystemet.
Tetrae’der (av grek. te’tra-,
fyra, och he’dra, yta), se P o 1 y e
-der och Kristall fig. 9.
Tetrago’n (av grek. te’tra-,
fyra, och go’ny, vinkel), fyrsidig,
rätlinig figur.
Tetragona’Ia
kristallsystemet (jfr T e t r a g o n), se
Kristall sp. 1337.
Tetrakishexaeder [tetraki’s-]
(av grek. tetra’kis, fyra gånger),
se Kristall sp. 1340.
Tetrakloreta’n, C2H,C14, en
vätska, som erhålles, om klor får
inverka på acetylen i närvaro av
katalysatorer. Användes som
lösningsmedel för fett, oljor, hartser
och acetylcellulosa. Är ej
brännbar och har hög kokpunkt (147°),
varför den brukar användas i
eld-släckningsapparater.
Tetraklormeta’n, detsamma
som koltetraklorid.
Tetrako’rd (av grek. te’tra-,
fyra, och korde’, sträng), se
Grekisk musik sp. 1506.
Tetrandria (av grek. te’tra-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
