Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Thomar—Thomas
1026
Thoma’r, stad i prov.
Estre-madura, mell. Portugal. 6,000
inv. — T. har ett berömt kloster,
som var Tempelherreordens och
dess portugisiska efterföljares,
Kristusordens, huvudsäte.
Klostret utgör ett stort komplex av
byggnader från skilda tider; äldst
är tempelherrarnas kyrka från
1100-t., mest berömd
Kristusrid-darnas kyrka, uppförd i rikaste
Emanuelstil av Joäo de Castilho
på 1500-t. (se även ill. till
Portugisisk konst).
Thomas. 1. T. av
Canterbury, densamme som Thomas
Becket (se d. o.). — 2. T. av
Aqui’no (i Kampanien), f. 1225,
d. 1274, italiensk skolastisk
teolog av dominikanorden, var efter
studier för Albertus Magnus
lärare i Paris, Rom och Neapel. T.,
som anknyter till den vid denna
tid åter livligt uppmärksammade
Aristoteles (se d. o. sp. 644 f.),
skiljer mellan det naturliga
området, som är det mänskliga
förnuftets domän, och uppenbarelsen 1.
kyrkans lära, vilken väl står över
men ej mot förnuftet (det
övernaturliga är tvärtom den
krönande avslutningen av det i naturen
givna). T. kanoniserades 1323 och
blev 1567 proklamerad ss. do’ctor
eccldsiae. Se vid.
Medeltids-filosofi sp. 1424 f. — 3. T.
(E r m i’ n i) a v C e 1 a’ n o (mell.
Italien), d. omkr. 1255, italiensk
franciskanmunk. T. var en av
Franciscus’ första lärjungar och
skildrade i två olika skrifter
or-densstiftarens liv. I traditionen
gäller han därjämte ss. författare
till Dies irae (se d. o.). — 4. T.
av Kempen (lat. Thomas a
Ke’mpis), f. 1380, d. 1471,
nederländsk mystiker, bördig från
Kempen (nära Krefeld),
uppfostrades hos Det gemensamma livets
bröder och var från 1399 munk i
Thomar. Kristusriddarnas kyrka,
ett augustinkloster vid Zwolle. T.
författade bl. a. sitt klosters
krönika samt en rad av
uppbyggelse-skrifter. Den mest berömda av
dessa är De imitatio’ne Ghri’sti
(Om Kristi efterföljelse; många
sv. övers., bl. a. 1873), vilken nått
en oerhörd spridning och, ehuru
till sin grundkaraktär
katolskt-asketisk, blivit mycket läst även
inom den evangeliska kyrkan. —
Se vid. Tomas.
Thomas [-ma’]. 1.
Ambroi-s e T., f. 1811, d. 1896, fransk
tonsättare. T. vann efter ett flertal
tidigare verk för scenen
världsrykte med operan Mignon (1866,
Sthlm 1873), i vilken han
talangfullt fullföljt traditionerna från
den franska komiska operan från
början av 1800-t. Av hans övriga
operor märkes Hamlet (1868). —
2. Albert T., f. 1878, fransk
socialdemokratisk politiker. Led.
av deputeradekammaren 1910,
anslöt sig T. till Jaurès’ riktning
och var 1914 ivrig förespråkare
för de franska socialisternas
anslutning till ”Funion sacrée” (jfr
Frankrike sp. 530). Han
organiserade 1915
ammunitions-ministeriet, som han förestod till
1917, sökte vid besök i Ryssland
våren 1917 påverka de ryska re-
Ord, som ej återfinnas under Th-, torde sökas under T-.
33. — L e x. XI. Tr. 8. 12. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
