Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thüringen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Thüringen
1050
ning 1572 bildades sålunda
hertig-dömena S a c h s e n - K o b u r g
och S a c h s e n - W e i m a r. Det
senare kallades efter en
landutvidgning 1644 även S a c li s e n
-W e i m a r - E i s e n a c h och
upphöjdes 1815 till
storhertig-döme. Bekanta medlemmar av
dess furstehus äro Bernhard (se
d. o. sp. 1370) och stor hertig
Karl August (se Karl sp. 598).
Den koburgska linjen utgick 1638,
och dess länder tillföllo den
wei-marska samt delades 1680 i tre
hertigdömen,
Sachsen-Go-tha, Sachsen-Koburg och [-Sachsen-Hildburg-h-]
{+Sachsen-Hildburg-
h+} a u s e n. De båda förstnämnda
förenades 1826 till
Sachsen-Koburg och Gotha. Från
dess furstehus härstamma
Belgiens, Bulgariens och
Storbritanniens nuv. dynastier samt
Portugals f. d. furstehus. Från den
weimarska linjen avskildes 1603
en gren i
Sachsen-Al-t e n b u r g. Sedan den utgått
1672, tillhörde landet
Sachsen-Gotha till 1826, då hertigen av
Sachsen-Hildburghausen erhöll
det i utbyte mot sitt land. Detta
tillföll
Sachsen-Meining-e n, som avskilts från
Sachsen-Gotha 1681. — Inom T.
grundade även två gamla
godsägar-ätter, Schwarzburg och Reuss,
egna furstendömen. Schwarzburgs
besittningar delades 1599 i
S c h w a r z b u r g - S o n
-dershausen och S c h w a r z
-burg-Rudolstadt, vilkas
grevar blevo riksfurstar resp. 1697
och 1711. 1909 förenades
fursten-dömena i personalunion. Ätten
Reuss delades 1564 i tre linjer,
varav två, Reuss-Greiz
och Reuss-Schleiz-Gera
fortleva och blevo riksfurstliga
resp. 1778 och 1806. — I T. blev
småstatssystemet bevarat i det
Thüringen. Utsikt från Trippstein.
närmaste orubbat vid
Tysk-romerska rikets upplösning 1806
och Napoleonstidens övriga
välv-ningar. Samtliga staterna i T.
erhöllo under 1800-t.
konstitutionella författningar. De inträdde
1806—07 i Rhenförbundet, 1815
i Tyska förbundet, 1866 i
Nordtyska förbundet och 1871 i Tyska
riket. De flesta staterna hade
tillhört Tyska tullföreningen från
dess början. Sedan de samtliga
blivit republiker 1918, framkom
snart planen på en
sammanslagning av miniatyrrepublikerna,
och detta genomfördes 1919—20
genom bildandet av enhetsstaten
T., varvid Koburg med område
övergick till Bayern. Enl.
författningen 1921 utövas den lagstif-
De thüringska staterna före enandet.
Sachsen-Altenburg ....... 1,324 21G
Sachsen-Koburg och Gotha 1,977 257
Sachsen-Meiningen ....... 2,468 279
Sachsen-Weimar-Elsenach .. 3,610 417
Schwarzburg-Rudolstadt ... 941 101
Schwarzburg-Sondershausen 862 90
Reuss-Greiz ............... 316 73
Reuss-Schleiz-Gera ........ 827 153
Ord, som ej återfinnas under Th-, torde sökas under T-.
Kvkm.
1,000-t.
inv.
(1910)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
