Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1053
Tiarp—Tiberius
1054
insignier. I Västerlandet upptogs
T. i påvedräkten. Den påvliga T.
har haft växlande form under
olika tider; från omkr. 1300
omges den av tre kronor, därav även
namnet trire’gnum (eg.
treherradöme). Se ill. till Albertus
P i c t o r.
Tiarp, socken i Skarab. 1.,
jämte Slöta, Karleby, Äsle och
Mularp pastorat i Skara stift.
280 inv.
Tibast, Da’phne meze’reum
(fam. Thymelaea’ceae, ordn.
Myr-tiflo’rae), låg buske med
fyrta-liga, rosenröda, välluktande
blommor på bar kvist tidigt på våren.
Blommorna sitta i små knippen
efter stammens sidor. Efter
blomningen utväxa bladen i stammens
topp; de äro smala och
helbräd-dade. Frukterna äro röda
stenfrukter (källarhalsbär),
liksom hela växten mycket
giftiga; de orsaka vid förtäring stark
halsbränna. Barken hade förr
medicinsk användning. T.
förekommer, rätt sällsynt, i lundar
o. d. över större delen av Sverige
samt odlas som prydnadsväxt.
Tibble, se Håbo-Tibble
och Skogs-Tibble.
Tibbu, se T e d a.
af Tibell, Gustav
Vilhelm, f. 1772, d. 1832, adlad
1805, militär. T., som deltog i
fransmännens strider i Italien
1798—1801, gjorde senare
betydande insatser i det militära
reformarbetet under Gustav IV
Adolfs regering och var under
Finska kriget ISOS—09
generaladjutant för armén. 1811 chef för
ingenjör kår en, anklagades T. f. å.
för att ha utlämnat militära
hemligheter till fransmännen och
berövades sina ämbeten men fick
1814 upprättelse. Han blev 1824
generallöjtnant och president i
Krigskollegium.
Tibast (nedtill t. h. bär).
Ti’ber, se Tibern.
Tibe’rias, stad i Galiléen, vid
v. stranden av Gennesaret, T., som
uppkallades efter kejsar Tiberius,
anlades av Herodes Antipas på
20-t. e. Kr. ss. huvudstad för
provinsen. Staden, som först hade
en övervägande grekisk-romersk
prägel, blev på 200-t. e. Kr. en
medelpunkt för judarnas
lagstudium. Nu en oansenlig stad,
Tabari’je, med c:a 7,000 inv. —
T:s sjö, se Gennesaret.
Tibe’rius, Claudius Ner o,
f. 42 f. Kr., d. 38 e. Kr., romersk
kejsare, styvson till Augustus
och adopterad av denne. T.
underkuvade alpländerna och
Pan-nonien åren 15 och 12—9 f. Kr.,
kämpade med framgång mot
germanerna 9—8 f. Kr. och 4—6
e. Kr., mot de upproriska
panno-nierna 6—9 e. Kr. samt
organiserade Rhengränsens försvar efter
Varus’ nederlag 9 e. Kr. Under
sin regeringstid från 14 e. Kr.
sökte T. genom organisations- och
reformarbeten i provinserna
konsolidera sitt välde. I Rom mötte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
