Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ticker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063
Tid
1064
beredes spec. i Tjecko-Slovakiet,
Ungern och Siebenbürgen.
Tid. Astr. Mätandet av T. har
från urminnes tid varit en av
astronomins viktigaste uppgifter.
Tidsenheten är av hävd tiden för
jordens 1. himlavalvets skenbara
rotation, dygnet. St
järndygnet definieras som tiden mellan
tvenne successiva (övre 1. undre)
kulminationer av
vårdagjäm-ningspunkten. Den med st
järndygnet mätta st järntiden lämpar
sig icke för det dagliga livet, enär
dess middag vid olika årstider
infaller vid olika tider (alla tider
under dygnet). Man räknar
därför vanl., även i astronomin, efter
s o 11 i d, varvid dock det sanna
soldygnet, d. v. s. tidsintervallet
mellan tvenne successiva
kulminationer av solen, vilket ger sann
(appare’nt) s o 11 i d, icke
ta-ges till tidsenhet, enär längden
av detta dygn på grund av solens
olikformiga rörelse i ekliptikan
icke är konstant. I stället
använder man
medelsoldyg-n e t, d. v. s. tiden mellan tvenne
kulminationer av ”m e d e 1 s o
-1 e n”, en fingerad kropp, som rör
sig med jämn hastighet längs
ekvatorn och gör sitt årliga
omlopp på samma tid, som solen gör
sitt omlopp i ekliptikan.
Skillnaden mellan m ed e l(s o l)t i d e n
och den sanna soltiden anges av
t i d s e k v a t i o n e n (se d. o.).
Medelsoldygnet är 3 min. 56 sek.
längre än st järndygnet. —
Dygnet indelas i 24 tim., tim. i 60
min., min. i 60 sek. — Intill slutet
av 1800-t. använde man för
tidsbestämning i det dagliga livet
uteslutande ortstid 1.
lokaltid, d. v. s. den mot varje orts
meridian svarande medelsoltiden,
så att t. o. m. inom samma land
uren å olika orter angåvo olika
tid. Den tilltagande samfärdseln
tvingade de flesta kulturländer
(Sverige 1878) att införa
gemensam borgerlig tid,
utgörande medelsoltiden för en
godtyckligt vald meridian [i
Sverige meridianen 12 min. (jfr
Tidsskillnad) v. om
Sthlms observatorium]. Frågan
om införandet av ett
gemensamt system för tidsberäkning
till den internationella
samfärdselns underlättande upptogs till
diskussion på 1880-t. En
verklig världstid 1. u n i v e r
-s e’ 11 tid, d. v. s. en Över
hela jordklotet gällande, av en
viss normalmeridian bestämd tid,
kunde man icke enas om,
huvudsaki. på grund av de olägenheter,
den skulle medföra för orter, som
ligga avlägset från
normalmeridianen och som med en sådan tid
kunde t. ex. få soluppgång kl. 12.
Ur ett i Amerika från 1883
till-lämpat system med fyra standard
times, utgörande medelsoltiden
för de meridianer, som ligga 5, 6,
7 och 8 tim. (resp. 75°, 90°, 105°
och 120°) v. om Greenwichs
meridian, framgick den numera
allmänt begagnade zontiden: 24
meridianer, mellan vilka
avståndet är 1 tim. 1. 15°, äro
normgivande för tiderna på
jordklotet. Som utgångsmeridian,
normalmeridian, har valts
Greenwichs. I Europa begagnas
Greenwichs medelsoltid (Greenwich
Mean Time, G. M. T.) 1.
västeuropeisk tid i Belgien,
Frankrike, Irland, Portugal,
Spanien och Storbritannien,
medeleuropeisk tid (G. M. T.
4-1 tim.) i Danmark, Italien,
Jugoslavien, Luxemburg, Norge,
Schweiz, Sverige,
Tjecko-Slovakiet, Tyskland, Ungern och
Österrike samt östeuropeisk tid
(G. M. T. -|- 2 tim.) i Bulgarien,
Finland, Polen, Rumänien,
Ryss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
