Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsekvation - Tidsform ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085 Tidsform—Tidö 1086
och Tid. T. varierar årl. mellan
ung. 14 min. (omkr. 12 febr.)
och — 16 min. (omkr. 3 nov.).
Tidsform, detsamma som
tem-pus.
Tidshandel, se
Terminsaffär.
Tidskrift, periodisk skrift. T.
skiljer sig från tidningen (se d.
o.) främst därigenom, att den
utkommer med längre mellanrum
och att den ej är lagd på
nyhetsförmedling. Den äldsta T. är den
vetenskapliga Journal des
Sa-vants i Paris, 1665, följd s. å. av
Philosophical Transactions i
London och 1682 av Acta eruditorum
i Leipzig. Avsedda för de bildade
klasserna över huvud voro den
franska Mercure galant (1672,
från 1724 Mercure de France),
och de kåserande s. k.
essay-pa-per’s, vilkas urtyp voro The
Tat-ler och The Spectator och vilka i
Tyskland efterbildades i de
”moraliska veckoskrifterna”, i
Sverige i Dalins Then Swänska
Ar-gus. En mera saklig prägel ha
några från 1730-t. uppsatta
engelska magasin (bl. a.
Gentleman^ Magazine, 1731), ur vilka
den moderna politiska och
kulturella revyn uppstod (Quarterly
Review, 1809; Edinburgh Review,
1802, Revue des deux mondes,
1829, Preussische J ahrbücher,
1858, o. s. v.). Denna revys
moderna avläggare skiljer sig från
de äldre genom tätare utgivning
samt kortare, mera lättlästa och
signerade artiklar. Magasintypen
inriktade sig alltmer på
förströelseläsning och blev familj
etid-skrift (Gartenlaube, Leipzig
1853; Svenska Familj-Journalen,
1862; i För. Stat. Saturday
Eve-ning Post och Ladies Home
Journal, 1883). Ytterligare
demokratiserat var Newnes’ Strand
Magazine, 1891. Ett viktigt inslag i
denna typ av T. utgjorde
illustrationerna, vilka först använts för
pedagogiska ändamål och i
karikatyren (Charivari, Paris 1832;
Punch, London 1840) och för
teckningar till dagshändelserna
(Illustrated London News, 1842;
Illustrerad tidning, 1855). Under
1900-t. ha över huvud
veckobladen vuxit icke mindre än
dagspressen och utgå i de stora
länderna ofta i millionupplagor.
Tidskrift för elementär
matematik, fysik och kemi, sedan
1917 i Sthlm utgiven tidskrift
med 4 häften om året.
Tidskrift för hemmet, se
A dl er spar re sp. 96.
Tidskrift för konstvetenskap,
konsthistorisk facktidskrift (4
häften årl.), grundades 1916 av
E. Wrangel. Med T. sammanslogs
1926 Konsthistoriska sällskapets
publikation.
Tidslupp (ty. Zeitlupe), en
upptagningsapparat för
snabb-kinematografi med kontinuerlig
rörelse hos filmen (se
Kino-matografi sp. 819).
Tidssignal, se
Tidsbestämning.
Tidssinne, term, som på senare
tid vunnit burskap inom den
empiriska psykologin ss. beteckning
för medvetandets förmåga att
skatta tidsupplevelser, t. ex. vid
jämförelse mellan två
tidsintervaller av objektivt lika 1. olika
längd.
Tidsskala, se S en s i t o
-metri sp. 413.
Tidsskillnad, skillnaden (i
tim., min. och sek.) mellan två
orters longituder.
Tidtabell, se Järnväg sp.
340.
Tidvatten, seEbbochflod.
Tidö, gods i Rytterne skn,
Västmanl. 1., vid Mälaren. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
