Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tien-shan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Tien-shan—Tiepolo
1090
banbrytaren för modern
religions-historisk forskning,
Tien-shan (kin.,
”himmelsber-get”), bergssystem i
Central-Asien, ung. av 300 mils längd
och 40 mils bredd, sträckande sig
i v.—ö. riktning från Turan
(Ryssland) genom Öst-Turkestan
(Kina). T., som efter nedbrytning
i trias- och juraperioderna ånyo
veckats i tertiärperioden, har
genom förkastning uppdelats i ett
flertal parallella kedjor och
sänkningsområden. Talrika
gla-ciärer och toppar, som nå ovan
snögränsen (3,600—5,000 m.),
bl. a. Han Tengri (7,300 m.) och
Bogdo-ola (6,920 m.). Medan
passen i de v. och centrala partierna
ligga på stor höjd (3,300—4,300
m.), skäres T. i ö. av flera för
samfärdseln viktiga tvärsänkor,
ss. vid Urumtji. Stäppvegetation;
på bergens nordsidor barrskogar.
Tientsin, huvudstad i prov.
Chili, n. Kina, vid skärningen
mellan Pei-ho och Kejsarkanalen.
800,000 inv., därav c:a 4,000
européer. — T. består av flera
utländska settlements och
kinesstaden, vars murar förstördes
under boxarupproret. Det är en
betydande handels- och sjöfartsstad
(se Chili sp. 1247). Pei-ho är
segelbar till T. för fartyg med
4,6 m:s djupgående; större
fartyg lossa i Taku (7,000 inv.) vid
Pei-hos mynning. Mångsidig
industri. Teknisk högskola. — T.
blev traktathamn 1860. Sedan
1902 arrenderar Italien (se d. o.
sp. 1580) ett område vid T.
Tie’polo, italienska målare. 1.
Giovanni Battista T., f.
1696, d. 1770. Född i Venedig,
tog T. intryck av Piazetta men
framför allt av Veroneses
dekorativa stil. Han var en betydande
ta-velmålare (se ill. till Italiensk
konst sp. 1644) men vann fram-
Kleopatras gästabud. Freskomålning i
Palazzo Labia, Venedig, av Giovanni
Battista Tiepolo.
för allt sin ryktbarhet som en av
alla tiders största freskomålare.
Dekorativa målningar av honom
finnas bl. a. flerstädes i Venedig
(Palazzo Labia, 1757, motiv ur
Antonius och Kleopatras
historia), i Würzburg (residenset,
1750—53) samt i Madrid (slottet,
1762—69). Ett av K. G. Tessin
1736 förmedlat anbud att arbeta
vid Stockholms slott blev icke
antaget av T. — Med T. gör den
venetianska konsten sin sista
insats i konsthistorien. I sina av
perspektiviska konststycken och
komplicerade rörelsemotiv fyllda
dekorativa målningar driver han
barockens strävan efter
illusionis-tiska effekter till sin spets men
tillhör samtidigt genom sin friska,
blonda färgskala och graciösa
formgivning rokokon. — Som
et-sare skildrar han i serien Scherzi
di fantasia österländska folktyper
i ett måleriskt manér och med en
35. — L e x. XI. Tr. 12. 12. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
