Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Timid—Timmerskarvning
1106
timme. T. användes särskilt på
predikstolarna. I konsten är T.
som förgänglighetens symbol
dödens attribut.
Timi’d (fr. timide), blyg,
försagd; blygsam, försynt.
Timisoara, detsamma som
Te-mesoara (se Te me svar).
Timjan, se T hy mus.
Timjansirap, detsamma som
pertussin.
Ti’mkenlager, se K u 11 a g e r.
Timlärare, sådan lärare vid en
skola, som icke tillhör dennas
egentliga lärarpersonal utan
endast ombesörjer ett visst (vanl.
mindre) antal
undervisningstim-mar.
Timme, se Tid.
Timmele, T i mm el h e d,
socken i Älvsb. L, jämte Ulricehamn,
Brunn och Vist pastorat i Skara
stift. 1,025 inv.
Timmer. Skogsbruk. Se V i r
-kessortiment. — Skeppsb.
Virke, använt till spant, stävar,
köl, balkar o. d. ombord å fartyg.
Timmerblädning, se
Skogsbruk sp. 817.
Timmerdoning, se
Skogsavverkning sp. 815.
Timmerman, se L a m i i n a e.
Timmerman, underbefäl
ombord på fartyg, som har uppsikt
över skrov, rundhult, pumpar
o. d. samt timmermansarbeten.
Timmermansdräng, se
Lång-horningar.
Timmermansorden,
sällskaps-orden, som uppkom på 1500-t. i
England och infördes i Sverige
1760. Den svenska T. har sitt säte
i Sthlm, där den äger ett efter
ritningar av I. G. Clason uppfört
ordenshus (färdigt 1923). T., som
räknar över 1,000 led., styres av
en generalguvernör med
vidsträckt myndighet. Denne utser
själv sin efterträdare. T. utövar
Timglas. Morlanda kyrka, Bohuslän,
1700-t:s mitt.
en betydande välgörenhet. I en T.
tillhörig anstalt, benämnd T i m
-mermansordens hem
Nya Eriksberg, belägen i
Bromma förs., i närheten av
Nockeby bro, underhållas ett
50-tal pensionärer.
Timmersdala. 1. Socken i
Skarab. 1., jämte Berg, Lerdala
och Böja pastorat i Skara stift.
520 inv. — 2. Station i T. 1,
slutpunkt för Skara—T. järnväg.
Timmerskarvning.
Sammansättningen av två timmer, så att
dessa utgöra en enda längd,
kallas 1 a s k. Stöta ändarna stumt
mot varandra, benämnes skarven
s t u v 1 a s k och användes, då
belastningen verkar i timrets
längdriktning. Verkar den vinkelrätt
mot skarven, användes rakt (p å
-1 a s k) 1. snett inskuret blad
(1 askläpp), stundom försett
med ett hak (haklask).
Horisontella bjälkar 1. sparrar, som
ligga i samma plan och bilda
vinkel med varandra, förenas vanl.
genom blad och infällas halvt i
halvt. Bildar skarven ett halvt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
