Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjocka Berta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165 Tjocka Berta—Tjurfäktning 1166
skilt till västmakterna (jfr
Stor-b r i t a n n i e n sp. 62).
Tjocka Berta, populär
benämning (efter Berta Krupp) å de
42 cm:s mörsare, som,
förfärdigade av Kruppverken, av
tyskarna under världskriget först
användes mot Liéges befästningar.
Tjockfotingar, Oedicne’minae,
en underfam. Brockfåglar,
hos vilka nässkiljevägg saknas
framtill. Vanliga T., Oedicne’mus
oedicnemus, är ovan ljust gråbrun
med mörka längsfläckar, under
gulvit. Längd 35—40 cm. S. och
mell. Europa, s. Asien, n. Afrika;
tillfälligtvis i Sverige.
Tjocksten, slipningsform för
diamant, påminnande om
briljant (se d. o.), men med blott 4
fasetter på vardera över- och
undersidan.
Tjo’dolf. 1. T. från Hvin(e),
skald vid Harald Hårfagers hov.
Av hans dikter äro Ynglingatal
(se d. o.) och Haustlqng bevarade.
— 2. T. Arnorsson, isländsk
skald, uppehöll sig hos Magnus
den gode, om vilken han diktat
Magnus flokkr, och Harald
Hård-råde, över vilken han skrivit
Ha-raldsdräpa.
Tjog, antal av tjugu.
Tjolöholm, gods i Fjärås skn,
Hall. 1. Slottet, vackert beläget
vid Kattegatt, uppfördes vid
1900-t:s början av L. Wahlman
för dåv. ägaren J. F. Dickson.
Tjuder, se Lappar sp. 249.
Tjuder, se G r i m m a.
Tjugondedagen, 13 jan., anses
i Sverige samt delar av Norge och
Finland ss. julens sista dag (jfr
Jul). Sitt namn, ”Tjugondag
Knut”, har T. fått i slutet av
1600-t., då namnet Knut i svenska
almanackan flyttades från 7 (det
danska helgonet Knut Lavards
dödsdag) till 13 jan. Julhelgens
utsträckning till 20 dagar, i
Sve
rige påvisad redan under
medeltiden, kan möjl. förklaras av dess
historiska sammanhang med den
hedniska julfesten, som torde ha
firats omkr. mitten av jan. (jfr
Jul). Av de ceremonier, varmed
T. firas, äro några, ss.
kringförandet i gårdarna av en
halmfigur, ”Knutgubben”, möjl. rester
av förkristet julfirande.
Tjuka, se T i c k o r.
Tjuktjer, en av de
gammalsibiriska stammarna (jfr P o
-1 a r f o 1 k) i n.ö. Sibirien, på
Tjuktjerhalvön (se Asien sp.
726). En del äro bosatta inne i
landet och äro där rennomader,
andra ha, undanträngande
eskimåerna, framträngt till kusten,
varest de idka fiske och
djurfångst, vilket senare de lärt av
eskimåerna. T:s språk
sammanföres vanl. med kamtjadalska och
korjakiska till en ”hyperboreisk”
språkstam.
Tjume’n, huvudstad i en krets
med samma namn i Uralområdet,
Ryssland, vid floden Tura. Viktig
handels- och industristad.
Järnväg till Omsk och Sverdlovsk.
43,000 inv.
Tjur, se Nötkreatur.
Tjur, t j u r v e d, t j ö r, hårt,
hartsrikt virke, som erhålles av
snett växta barrträdsstammar. T.
är hård och elastisk samt
eftersökt t. ex. till skidor men mindre
lämplig till sågning och till
pappersmassa.
Tjureda, socken i Kronob. 1.,
jämte Tolg och Asa pastorat i
Växjö stift. 820 inv.
Tjurfäktning, sp. corrida de
toros, förekommer som livligt
uppskattat folknöje särskilt i
Spanien men även i Portugal, s.
Frankrike och i det latinska
Amerika. T. äger rum på en arena
(plaza de toros) med amfiteatra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
