Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tobit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Tobit—de Tocqueville
1182
vid Sveriges v. och ö. kust. De
användas huvudsaki. till agn.
To’bit (i Vulgata, hos Luther
och i äldre sv. kyrkobibeln T o
-bi’as), en av G. T:s
apokry-fiska böcker. Den handlar om en
from och strängt lagtrogen
israelit, T., samt dennes son Tobias,
vilken senare vid hemkomsten
från främmande land botar fadern
från blindhet. T. är sannol.
skriven på 100-t. f. Kr. och måhända
redan frän början på grekiska.
Tobo, masugn i Tegelsmora
skn, Uppsala 1., vid Uppsala—
Gävle järnväg. Äg.
Gimo—österby bruks a. b. T. tillhör
Danne-moraverken och har alltsedan
1643, då det inköptes av Louis De
Geer, varit förenat med Lövsta.
Toboggan [tobå’ggan], eng., se
Kälke.
ToboTsk, huvudstad i en krets
med samma namn, Uralområdet,
Ryssland, vid vänsterbifloden
T o b o’ 1 s inflöde i Irtysj. Fiske.
15,000 inv. — T. var 1917—18
interneringsort för tsarfamiljen.
Tocantins [-känjtTijsj], en av
Brasiliens största floder,
upprinner i s. Goyaz och flyter med
stritt lopp norrut, från v.
mottagande Araguaya. Den blir
segelbar 150 km. ovan sin breda, c:a
300 km. långa mynningsdel, Rio
P a r å, som av Marajo skiljes
från Amasonflodens mynning; vid
Rio Para ligger staden Parå (se
d. o. 3). 3,200 km. 900,000 kvkm:s
flodområde.
Tocca’ta (ital., av toccare,
beröra), benämning från 1500-t. på
ett stycke för klaver 1. orgel i
form av förspel, begynnande med
fullstämmiga ackord och fortsatt
av löpningar för olika händer
växelvis, omväxlande med smärre
fugaton (se Fuga).
Tocha’riska, ett i
öst-Turke-stan (vid Turfan och Kutsja) i
början av 1900-t. upptäckt
indo-europeiskt språk. T., som är delat
i två sinsemellan rätt avvikande
dialekter, föreligger huvudsaki. i
handskrifter, skrivna med ett
indiskt alfabet. Texterna (i allm.
trol. från 300—800 e. Kr.) tyckas
till största delen utgöra
översättningar av indiska (buddhistiska)
original. Namnet T. tillädes
språket, då man på grund av en
uppgift i en uigurisk text, att det av
uigurerna kallats tochri,
sammanställde det med de av antika
författare omnämnda locharerna,
som på 200-t. f. Kr. slagit sig
ned i Baktrien. — Rör. T:s
ställning till de övriga indoeuropeiska
språken kunna säkra slutsatser
ännu ej dragas. Säkerl. tillhör
det centumgruppen (se
Indoeuropeiska språk) och hör
möjl. närmast samman med de
italiska och keltiska språken.
Tocqué [tåke’], Louis, f.
1696, d. 1772, fransk målare. T.
utvecklade sin av samtiden
synnerligen högt skattade
porträttkonst under inflytande från sin
svärfar Nattier. Hans i en
osedvanligt kraftig kolorit hållna
bilder utmärkas av en spirituell
och stundom ganska rättfram
ka-raktärisering. T. besökte 1758
Petersburg, där han utförde ett
porträtt av kejsarinnan Elisabet (se
ill. till d. o. sp. 948), och 1758—
59 samt 1769 Köpenhamn. I
Sverige är T. representerad med ett
porträtt av K. G. Tessin (1741,
Nat. mus.).
de Tocqueville [da tåkvi’11],
Alexis, f. 1805, d. 1859, greve,
fransk historiker och liberal
politiker, led. av
deputeradekammaren 1839—51, utrikesminister
1849. T:s mest berömda arbeten
äro det av tidens liberaler högt
beundrade La démocratie en
Amé-rique (2 bd, 1835—40) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
