Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torra vägen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Torrlösa—Torrstenar
1236
Torrnålsradering (detalj) av Axel Fridell,
tappning av vattensamling 1.
reglering av vattendrag, dels
invall-ning av vattendrag (L -samling).
T. understödes kraftigt av staten
genom anslag och lån samt biträde
vid planläggningen. Se A v d i k
-ning, Nyodlingsfonden,
Odlingslånefonden,
T ä c k dikningsl ånef ond.
Torrlösa, socken i Malmöh. 1.,
jämte N. Skrävlinge pastorat i
Lunds stift. 1,680 inv.
Torrmjölk, m j ö 1 k m j ö 1,
mjölkpulver, pulver,
erhållet genom intorkning av mjölk. T.
beredes antingen genom mjölkens
torkning i tunt lager på en
roterande, med ånga upphettad
cylinder 1. genom insprutning av
stoft-fint fördelad mjölk i ett
uppvärmt, luftförtunnat rum. T. är
delvis löslig i vatten till en
mjölk-liknande vätska och användes
huvudsaki. till matlagning.
Torrnål, se
Torrnålsra-d e r i n g.
Torrnålsradering,
torr-nålsgravyr, arbete med
torrnål (eng. dry pomt, fr. å
la pointe sèche) 1. k a 11 n å 1 (ty.
mit kalter Nadel), är konsten att
med en skarp nålspets 1. en
diamant helt lätt rista en teckning i
en kopparplåt för att sedan taga
avtryck av denna. Namnet
betonar skillnaden mot den våta
metoden, etsning (se d. o.). — Teknik.
På den finpolerade kopparplåten
föres nålen med stor frihet, i
motsats till vad fallet är vid
kopparsticket (se d. o.), där gravstickeln
köres fram i kraftiga stråk.
Graden bortskrapas ej utan är
tvärtom eftersträvad, då den vid
tryckningen upptar färg ovanpå
plåten och ger ifrån sig en ton,
som med sin sammetsmjuka
svärta ger djup åt den lätta
teckningen. Det artistiska elementet
är mera utslagsgivande än i
någon annan art av gravyr, och
tekniken ställer stora krav på
konstnären. -—- Historik. Den förste,
som tycks ha använt T., är
Ateister des
Amsterdamer-Kabi-nettes (se d. o.). Från att eljest
i äldre tider, t. ex. av Rembrandt,
ha använts endast i samband med
etsningen som en retusch för att
fördjupa skuggorna 1. lätta på
övergångarna, trängde T. under
1800-t. fram vid sidan om
etsningen som en självständig
grafisk metod. Engelsmännen gingo
här i spetsen. Under minutiösa
studier av Rembrandts teknik
upptog Seymour-Haden T. för
sina landskapsraderingar. Alax
Liebermann är en av de främsta
nu levande utövarna av T.
Torrplåt, se Fotografi sp.
418.
Torrskog, socken i Älvsb. 1.,
jämte Blomskog, Trankil och
Vårvik pastorat i Karlstads stift.
1,415 inv.
Torrstapel, detsamma som
Zambonis stapel (se G a 1
va-niskt element sp. 1033).
Torrstenar, kvartsrika
järnmalmer i mell. Sveriges bergslag.
T. kräva tillsats av kalksten i och
för slaggbildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
