Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torrsubstans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Torsion—Torsksläktet
1240
Torsk. Längd intill c:a 1,5 m., vanl.
mindre.
Eskilstunaåns kanalisering upp
till Eskilstuna.
Torsio’n (fr- torsion,
vrid-ning), den deformation en
kropp med stor längd i
förhållande till övriga dimensioner
undergår, då dess ena ända vrides
i förhållande till den andra.
Kroppen säges då t o r d e’ r a s.
En rät linje i kroppen, som före
T. varit parallell med kroppens
längdriktning, blir en skruvlinje.
Det moment, som erfordras för
att tordera kroppen en viss vinkel
(torsionsvinkeln), är
omvänt proportionellt mot trådens
längd och, för en tråd med
cirku-lärt tvärsnitt, direkt proportio-,
nellt mot fjärde digniteten av
radien. Vid. är det direkt
proportionellt mot en materialkonstant,
torsionsmodu’len.
Förhållandet mellan moment och
tor-sionsvinkel kallas trådens t o r
-sionskoefficie’nt 1.
riktkraft. T. uppträder i
maskinaxlar, som överföra energi,
samt i en mängd fysiska
instrument (de flesta galvanometrar
och elektrometrar, unifilära
vridvågen m. m.).
Torsionsvåg, se V r i d v å g.
Torsk. Zool. Ga’dus calla’rias,
en art av Torsksläktet.
Främsta ryggfenan är i spetsen
avrundad, stjärtfenans bakkant
rak, skäggtömmen under hakan
täml. lång. Ryggen är vanl.
gråbrun, mörkfläckig; hos
grästorsk, som lever bland
grönalger, har den grönaktig, hos
bergtorsk, som lever på av
rödalger bevuxen botten, rödaktig
anstrykning. Buk och sidolinje
vita. N. Atlanten, Ishavet;
Sveriges v. kust samt i Östersjön ss.
en något mindre ras. T. lever av
fisk, kräftdjur m. m. Lektid vanl.
febr.—mars. Se Fiske. — Med.
Vanl. endast hos svaga dibarn
uppträdande svampsjukdom,
beroende på infektion med Oospo’ra
(Oi’dium) a’lbicans (tillhör
Fu’ngi imperfe’cti), vilken
vegeterar i munslemhinnans ytligaste
lager och jämte avstötta
epitel-celler bildar en gråvit beläggning.
T. botas lätt genom mun
slemhinnans tvättning med
borsyrelös-ning. Diflaskor och den
amman-des bröstvårtor rengöras noggrant.
Torskfiskar, Ga’didae, en fam.
M j u k f e n i n g a r med vanl. en
skäggtöm under hakan, ofta flera
rygg- och analfenor samt
bukfenorna fästade framför
bröstfenorna. Flertalet äro marina
rovfiskar samt av ekonomiskt värde.
Till T. höra bl. a. kummel, lake,
lubb, skärlångor, långe- och
torsksläktet (se dessa ord).
Torskinge, socken i Jönköp. 1.,
jämte Forsheda och Bredaryd
pastorat i Växjö stift. 620 inv.
Torsklevertran, se F i s k 1 e
-v e r o 1 j a.
Torsksläktet, Ga’dus, ett
släkte Torskfiskar med tre
rygg- och två analfenor samt
mycket små, släta fjäll.
Koljan, Gadus aeglefi’nus, har en
kort skäggtöm under hakan.
Sidolinje och en fläck vid dennas
främre del svarta. —
Vitling-e n, Gadus merla’ngus, saknar
vanl. skäggtöm. Sidolinje
brunak-tig, en fläck vid bröstfensbasen
svart. — Glyskoljan, Gadus
minu’tus, har stora ögon, kort
nos och medellång skäggtöm.
Längd 15—26 cm. — Följande
ha utskjutande underkäke. S e -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
