Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Torun—Torvindustri
1248
Torups slott.
Torun [-ro’nj], se T h o r n.
Torup. 1. Socken i Hall. L,
jämte Kinnared pastorat i
Göteborgs stift. 2,885 inv. — 2.
Stationssamhälle i T. 1, vid
Halmstad—Nässjö järnvägar (se d. o.).
— 3. Se Västra Torup. —
4. Gods i Bara skn, Malmöh. L,
äges sedan 1812 inom ätten Coyet.
Det ståtliga slottet, en fyrlängad
borg med diagonalt ställda
hörntorn, uppfördes vid 1500-t:s mitt.
To’rus (lat., dyna), se
To-r o i d.
Torv, jordart, bildad under
kvartärtiden och huvudsaki.
bestående av växtr ester, som
(därigenom, att T. bildats under
vatten) undandragits luftens
sönderdelande verkan och bevarats i
ofullständigt förmultnat tillstånd.
S j ö t o r v består till största
delen av rester av vanlig bladvass
(Phragmi’tes) ; kärrtorv av
starrarter (Ca’reæ), brunmossor
(Amblyste’gium; s. k. bruntorv)
m. m.; m o s s t o r v av vitmossor
(Spha’gnum). Om stubbar och
vedrester förekomma rikligt i T.,
kallas denna alkärr-,
björkkärr-, tallmosstorv o. s. v.
Till torvjordarter i vidsträckt
bemärkelse räknas även de
sediment (ler-, plankton-, kalkgyttja,
sjödy m. fl.), vilka förekomma i
bottnen av torvmarker, som
bildats genom igenväxning av sjöar.
Se vid. Mosse. Jfr D y och
Gyttja. — T. användes bl. a.
som jordförbättringsmedel. Den
sönderdelas långsamt och ökar
därför varaktigt jordens mullhalt,
varmed följer större luckerhet
och förmåga att kvarhålla
fuktighet (jfr Jord sp. 171 f.).
Framför allt har T. vid jordbruket
betydelse som inblandning i naturlig
gödsel, varvid den uppsuger
urinen, reglerar jäsningens
(”brin-ningens”) förlopp och kvarhåller
vid denna bildad ammoniak. För
detta ändamål begagnas även
torvströ, som dessutom har
användning ss. ströbädd åt
kreatur, fyllnads- och
packningsmate-rial m. m. Torvmull begagnas
till beredning av t o r v p u
-d r e 11 (jfr Latrin). Av T.
er-hålles även bränntorv. Se
Torvindustri.
Torvindustri, beredning av
bränntorv, torvströ m. m. ur
torv (se d. o.). Såväl
bränntorv-som torvströberedningen är
numera en betydande industri,
vilken i Sverige 1925 bedrevs vid
108 fabriker och beredde 83,900
ton bränntorv, 132,000 ton
torvströ och 19,400 ton torvmull. —
Till bränntorv användes helst
mera multnad torv, till torvströ
helst .mer oförmultnad torv av
vitmossa (vitmossa kan uppta en
vattenmängd av intill 20, mer
multnad torv blott 1—2 ggr
vikten av torrämnet). Bränntorv
be-redes för husbehov vanl. genom
uppstickning med spade av
tegel-formiga stycken, stick- 1.
skärtorv, vilka uppläggas till
torkning på den jämnade
moss-ytan, ”torkfältet”. God, torr
sticktorv väger högst 25 kg. per
hl. Mindre allmänt brukas att för
hand, genom trampning 1. med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
