Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tottarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Tottarp—Toulouse
1258
sjöröveri, vilket jämte T:s
stämp-lingar mot riksföreståndaren
föranledde denne att 1487 inskrida
med väpnad makt mot honom. T.
uppgav då Gotland åt konung
Hans av Danmark. — 3. Å k e T.,
f. 1598, d. 1640, son till lagman
H. Tott och Erik XIV:s dotter
Sigrid, riksråd 1630, fältmarskalk
1631. T. gjorde betydande insatser
i Trettioåriga kriget, varunder
han bl. a. fullbordade
Mecklenburgs erövring 1631—32. — 4.
Klas T., f. 1630, d. 1674, den
föreg:s son, greve (1652),
fältmarskalk 1665. T., som stod högt
i gunst hos drottning Kristina,
gjorde en glänsande karriär och
blev 1654 riksråd. Han deltog med
utmärkelse i Karl X Gustavs krig
och var 1665—72 generalguvernör
i Livland.
Tottarp, socken i Malmöh. 1.,
jämte Knästorp pastorat i Lunds
stift. I T. ligger en del av Åkarps
municipalsamhälle. 775 inv.
Tottenham ftå’ttnam], n.
förstad till London. 150,000 inv.
Touche [tosj] (fr., av toucher,
beröra). Mus. Anslag (se d. o.),
stråkf öring; orkesterfanfar till
någons hyllning. — Konst.
Sättet för färgens anbringande på
duken, papperet etc., penselföring,
penseltag. Särskilt inom
oljemåle-riet spelar T. en viktig roll.
Medan hos vissa (spec.
klassicistiska) mästare och skolor
färgerna inarbetas i varandra utan
synliga penseldrag, har T. av andra
utbildats till ett självständigt
konstnärligt verkningsmedel,
vilket ofta bringar konstnärens
temperament till dess mest personliga
uttryck. Den förste, som i högre
grad utnyttjat T., är Tizian, bland
andra, för vilka den spelat stor
roll, kunna nämnas Frans Hals,
impressionisterna, van Gogh och
av svenskar Zorn. — Touchera
ftosje’-], ofrivilligt snudda vid;
bestryka en slemhinna 1. ett sår
med adstringerande 1. etsmedel.
Touggourt [togo’r], se
Tug-g u r t.
Toujours [tojoT] (fr., alltid),
levnadsglad, munter, trevlig.
Toul [tol], stad i dep.
Meurthe-et-Moselle, n.ö. Frankrike, vid
Moselle och Marne—Rhenkanalen.
T. är starkt befäst. Kyrkan
Saint-Étienne, förr domkyrka, är
uppförd på 1300- och 1400-t. 12,000
inv. — T., romarnas Tu’llum, är
en av Frankrikes äldsta städer.
Det blev biskopssäte på 400-t.,
kom genom fördraget i Mersen
870 till Tyskland och blev senare
fri riksstad. 1552 erövrat av
Frankrike, till vilket det 1648
definitivt avträddes.
Toula [tå’o-], Franz, f. 1845,
d. 1920, österrikisk geolog, prof,
vid Tekniska högskolan i Wien
1880—1917. Företog geologiska
resor i s.ö. Europa, Ural, Mindre
Asien, Alperna etc., publicerade
flera arbeten därom och skrev en
större lärobok i geologi.
Toulon, T. - s u r - M e r [tolå’rj
syr mär], stad i dep. Var, s.
Frankrike, vid en vik av
Medelhavet och järnvägen Marseille—
Nizza. 120,000 inv. — T. är
Frankrikes förnämsta
Medelhavs-fästning; örlogshamn med
väldiga, moderna anläggningar, stor
arsenal, verkstäder för flottan
m. m. Bland byggnader märkes
rådhuset med berömda karyatider
av Puget (se ill. till d. o.). — T.,
som under tidigare medeltiden
styrdes av självständiga grevar,
kom under 1200-t:s senare del
under franska kronan.
Toulouse [tolo’s], huvudstad i
dep. Haute-Garonne, s. Frankrike,
vid den från T. segelbara
Garon-ne. Ärkebiskopssäte. 180,000 inv.
— T. är en av Frankrikes vack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
