Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tranben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Tranquebar—Transcendental
1280
Vanlig trana. Längd c:a 115 cm.
Sverige, allmännare norrut. Boet
redes på marken. Ägg 2,
gråaktiga, brunfläckiga. Flyttfågel.
Tranquebar, annan form för
Trankebar.
trans., förk. för transitiv.
Trans, lat., på andra sidan
om; i flera sms. över-, om-,
genom-, för-, som för över o. d.
(t. ex. transalpi’nsk, på andra
sidan Alperna, näml, från Rom
räknat, transandi’nsk, som för
över Anderna). Jfr C i s.
Transaktio’n (lat. transa’ctio,
eg. genomdrivning), ingående av
avtal, avslutande av en (spec.
ekonomisk) överenskommelse.
Transandi’nska banan, se
Arge n t i n a sp. 625.
Transara’lbanan, se
Ryssland sp. 1554.
Transaustra’liska järnvägen,
se A u s t r a 1 i e n sp. 873.
Trans-Bajka’lien, ry.
Sataj-kal, guvernement i Fjärran
österns område, Ryssland.
Jordbruk, boskapsskötsel. 296,000
kv-km. 530,000 inv. Huvudstad Tjita.
Transcende’ns (lat. transcdn-
dens), överskridande. Fil. och
Teol. Ss. transcendent, d. v. s.
överskridande världsalltets
skran-kor med dess växling och
förändring betecknas gudomen av
teis-men och än mer av deismen, till
skillnad från panteismen, vilken
opererar med läran om gudomen
enbart ss. inneboende 1. immanent
i universum. Ss.
kunskapsteoretiskt begrepp har transcendent
främst genom Kant blivit
beteckning för den bakom företeelsen 1.
fenomenet liggande verkligheten,
”tinget i sig”.
Transcende’nt. Fil. Se
Trans-c e n d e n s. — Matem. Se F u n
k-t i o n sp. 789, Kurva och Tal.
Transcendenta’1 (jfr T r
anseendens). Inom medeltidens
och nyare tidens aristoteliska
skolastik betecknade man vissa
metafysiska grundbegrepp,
särskilt vara, ting, något, det ena, det
sanna, det goda, ss.
transcenden-ta’lia 1. transcende’ntia, enär de
ansågos höja sig över och gå före
alla andra kategorier. Kant lät
termen senare få en
kunskapsteoretisk innebörd, ss. beteckning för
den kunskap, vilken icke inriktar
sig på tingen själva utan på vår
kunskap om föremålen, för så
vitt denna innehåller vissa före
erfarenheten givna 1. aprioriska
element. Ej sällan använde Kant
den dock likbetydande med
transcendent (se T r a n s c e n d e n s).
— T r a n s c e ndentalf ilosof i
kallar Kant en undersökning av
de ”handlingar och regler hos det
rena förnuftet, varigenom föremål
bli objekt för apriorisk kunskap”.
Denna term användes även om
Fichtes, Schellings och Hegels
spekulationer, i den mån de äga
historiskt samband med Kants.
— Transcendental i’s m,
stundom använd beteckning för
transcendentalfilosofi, i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
