Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trefaldighetssöndagen ... - Trefärgstryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Trefaldighetssöndagen—Trefärgstryck
1302
Anden ss. gudomliga väsen. Den
bygger på Logoslärans (se d. o.)
spekulation om ett
väsenssam-band mellan Gud och Kristus
(jfr Kristologi) och på
liknande spekulationer om Anden
(se d. o. sp. 410).
Treenighets-läran möter i Västerlandet först
hos Tertullianus (jfr
Monarki a n e r), i grekiska kyrkan hos
Origenes. Hos båda fattades dock
Sonen och Anden alltjämt ss. till
sitt väsen underordnade Fadern.
Ett sista steg togs i östern under
300-t:s arianska strider, då
Basi-leios den store m. fl. (jfr G r e
-gorios av Nas i ans) på
samma gång hävdade det
gudomliga väsendets enhet och de tre
”personernas” lika stora ära.
Denna åskådning påbjöds genom ett
kejserligt edikt 380 ss. lag för
hela riket. I Västern företräddes
den spec. av Augustinus och fann
här ett uttryck i det
”atanasian-ska symbolum” (se d. o.). Jfr
A n t i t r i n i t a r i e r. — Ss.
symbol för T. har konsten ofta
använt den liksidiga triangeln
(med Jahvenamnet, det allseende
ögat e. d. i mitten). Försök att
åskådligt framställa T. ha också
gjorts.
Trefaldighetssöndagen, H e
-liga Trefaldighets dag,
i katolska och lutherska
kyrkorna söndagen närmast efter pingst.
På 900-t. började man i
Frankrike fira denna dag till
treenighetens ära. 1334 påbjöds denna
fest för hela kyrkan (T:s gamla
perikoper antyda dock alltjämt
dess ursprungliga karaktär av
efterfirningsfest till pingsten. —
Aftonen före T.
(trefaldig-hetsafton) samlas ännu på
vissa håll allmogen för att dricka
vatten ur heliga källor (t ref a 1
-dighetskällor), som då
anses särskilt undergörande.
Trefasgenerator,
Trefas-motor, se Elektriska
maskiner sp. 874 ff.
Trefasström, se Elektrisk
ström.
Trefassystem,
kopplingssys-tem för tre växelströmmar med en
inbördes fasförskjutning av 120°.
Se St järnkoppling och
hänvisningar från d. o.
Treffenberg, Curry, f. 1825,
d. 1897, ämbetsman, politiker,
landshövding i Västernorrl. 1.
1873, i Kopparb. 1. 1880—92.
Hans förflyttning från
Västernorrl. 1. sammanhängde med de
starkt kritiserade militära
motåtgärder han vidtog vid en strejk
1879. T. var led. av A. K. 1869
och 1873—78 samt av F. K. från
1889. Han förenade sträng
konservatism med en viss
reformvänlighet samt var ryktbar som en
temperamentsfull och skarp
debattör.
Trefot, t r i p o’d (lat. tri’pus),
ett ställ i form av en ring på tre
fötter att placera kokkärl på
över-elden. Under antiken intog T. en
framskjuten plats i bohaget.
Praktfullt utsmyckade T.
skänktes även som hedersgåvor 1.
idrottspris och uppställdes ofta i
templen. Hos grekerna var T. spec.
helgad åt Apollon; berömd var
sålunda Pytias T. i Delfoi (se d.
o. sp. 195).
Trefärgstryck, framställning
av reproduktioner av färgade
original, vanl. medelst autotypi
(även medelst plantryck och
djuptryck) . T ref är gs me t o d e r
omfatta utom T. även metoder för
projektion och framställning av
fotografiska färgbilder och
grunda sig på de olika färgernas
uppdelning i tre grundfärger (jfr
Fotografi sp. 421 f.).
Svårigheterna äro bl. a. fotografiskt att
erhålla delbilder av riktig grada-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
