Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trema ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1305
Trema—Trento
1306
vid vederlagen (två leder),
benämnes konstruktionen
tvåleds-båge 1. tvålänksbåge.
Tre’ma (grek., eg. hål, punkt),
tecken ( •), som sättes över den
senare av två sammanställda
vokaler för att ange, att dessa
skola uttalas var för sig och ej
som diftong (t. ex. lat. a’èr, luft).
Tremansnämnd,
tremans-ting, se Häradsting.
du Tremblay [dy tragblä’],
F rango is, f. 1577, d. 1638,
fransk diplomat, kapucinmunk,
kallad ”Père Joseph” 1. ”den grå
eminensen”. T. var Richelieus
främste medhjälpare i
utrikespolitiken, spec. i strävandena att
skapa ett europeiskt förbund mot
Habsburg.
Tremolo, ital., förk. tre m.,
darrning. 1. T., v i b r a’ t o,
chevrote’ring, vid sång
svävning på rösten på 1. omkring
samma ton, beror icke sällan pä
onöjaktig stämutbildning. — 2.
Vid spel på piano 1.
stråkinstrument en snabb upprepning av
samma ton. — V i b r a t o kallas
även en vid spel på
stråkinstrument genom fingrarna frambragt
svävning av tonen.
Tre’mor (lat., darrning), täta,
enstaka muskelryckningar,
symtom av ålderdom, Basedows
sjukdom, nervsjukdomar,
överansträngning, förgiftningar m. m.
Tremula’nter (av lat.
tremulans, dallrande), dallerljud,
konsonanter, vid vilkas
frambringande ett rörligt organ i
munhålan av luftströmmen försättes i
dallring (vibration). Den
vanligaste T. är det vibrerande
tung-spets-r. Individuellt förekommer
ett likartat tungspens-r (jfr
U vu 1 ar er). Alla r äro icke T.:
skånskt r t. ex. är vanl. en
fri-kativa (se d. o.). —
Tremu-1 e’r a, darra, skälva (på tonen).
Tremänning, släkting i tredje
led, syssling.
Trencianské Teplice
[tre’nn-tjanske te’pplitje], ty.
Trentschin-Teplitz, badort i mell.
Tjecko-Slo-vakiet, med varma svavelkällor.
Tre’ndelenburg [-bor§],
Friedrich Adolf, f. 1802,
d. 1872, tysk filosof, 1833 prof, i
Berlin. I Logisclie
Untersuch-ungen (2 dir, 1840) o. a. skrifter
uppträdde T. ss. motståndare till
hegelianismen men ock till
her-bartianismens realistiskt
mekanistiska åskådning. Själv hävdade
han en teleologisk
världsförklaring närmast i anslutning till
Aristoteles.
Trengganu, se
Malajstaterna.
Trent, flod i mell. England,
upprinner i Staffordshire och
utmynnar i Humber (se d. o.). T.,
som blir segelbar vid
Burton-upon-Trent, står genom kanaler i
förbindelse med bl. a. Thames och
Mersey. 240 km.
Trente et quarante [traijt e
kara’ijt] (fr., trettio och fyrtio),
ett efter poängberäkningen
uppkallat kortspel, som är en
utveckling av rouge et noir.
Trentino, V e n e z i a T
riden t i n a, provins i n. Italien,
på gränsen till Österrike och
Schweiz, huvudsaki. omfattande
den del av Tyrolen, som efter
världskriget avträddes av
Österrike. Huvudstad Trento. 13,913
kvkm. 670,000 inv. — Den tyska
befolkningen i n. T. ha
italienarna med kraftiga åtgärder sökt
assimilera med sig, främst i
språkligt avseende.
Tre’nto, T r i e’n t, Tride’nt,
huvudstad i prov. Trentino, n.
Italien, vid Adige. Marmor- och
lergodsindustri. 40,000 inv. — T.
är romarnas Tride’ntum. Det bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
