Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tribunal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Tribunal—Tridymit
1322
upphöjd plats i allm., talarstol,
läktare o. d.; den för
prästerskapet avsedda, högre än det övriga
kyrkgolvet belägna korrundeln i
de fornkristna basilikorna. —
Tribunbåge, se Kyrka sp.
1578.
Tribunal (lat. tribu’nal, av
tribunus, se Tribun), hos de
gamla romarna en plattform, på
vilken en högre ämbetsman
presiderade vid ämbetsförrättningar
i det fria. I nyare tid användes
T. i bet. domstol (t. ex. det
franska revolutionstribunalet).
Tri’bus, lat., krets, distrikt,
i det gamla Rom dels ett stycke
av det romerska området, dels ett
visst antal romerska borgare.
Urspr. indelades folket, enl.
traditionen av Romulus, i tre T.,
t i’ t i e s, ra’mnes och 1 u’ c e
-res, vilka vardera skola ha
omfattat 10 kurior. Senare företogs
en Servius Tullius tillskriven
lokal indelning av befolkningen i
35 T., vilken under republikens
tid var av stor betydelse
(omröstningen i comitia tributa
företogs efter T., se Romerska
riket sp. 1289).
Tribu’t (lat. tribu’tum, av
tribu’ere, utdela), i det gamla
Rom den direkta skatten, erlagd
av romarna själva (till 168 f. Kr.)
och provinserna; gärd, pålaga.
Tri’ceps (lat., trehövdad), se
Muskler sp. 391.
Trichinopoly [tritjinå’ppoli],
stad i presidentskapet Madras,
Britt. Indien, vid Cauvery.
Tobaks- och guldsmedsindustri.
120,000 inv.
Trichofyti’, se R e v o r m.
Trichoglo’ssidae, se
Papegojor.
Trick, eng., knep; se även
Kortspel sp. 1247.
TriclTnium (lat., av grek, tri-,
tre, och kli’ne, soffa). 1. Liggbänk
i fornromersk matsal. — 2.
Matsal med dylika liggbänkar vid tre
av matbordets sidor.
Tricot [-kå’], tricotage
[-ta’sj], fr., trikå (se
Stickning).
Trida’cna, se J ä 11 e m u ssla.
Tride’nt, se T r e n t o.
Tridenti’nska mötet, ett i
Trident under åren 1545—63 (med
tvenne stora avbrott) hållet
kyrkomöte. Det av reformationen
(se d. o. sp. 912) framkallade
kravet på ett nytt reformatoriskt
kyrkomöte hävdades spec. av vissa
tyska furstar och universitet,
tidvis även av kejsaren, som
framför allt åsyftade en
utjämning mellan protestanter och
katoliker, och därtill också av
åtskilliga katolska teologer.
Påvarna voro emellertid länge
obenägna. Då Paul III
sammankallade T., vägrade protestanterna,
övertygade om dess partiskhet,
att deltaga. T. kom också i allt
väsentligt att gå i
motreforma-tionens (se d. o.) tecken. En del
reformer beslötos visserl., men
dessa berörde blott författning,
kyrkoseder o. d. I fråga om
läran fastslogs den medeltida
åskådningen i motsats till
reformationens (traditionen ss.
likvärdig med Bibeln,
transubstantia-tionen, helgonåkallan o. s. v.). T.
betecknar den definitiva
skilsmässan mellan protestanter och
katoliker. För katolska kyrkans
del medförde det en inre samling
samt ett avsevärt stärkande av
påvens makt. 1564 publicerades
i en påvlig bulla Profdssio fi’dei
tridenti’nae (tridentinska
trosbekännelsen), en kort
sammanfattning av T:s beslut, till vilken
bl. a. alla katolska präster måste
med ed förplikta sig.
Tridymi’t, en stundom i
tril-lingkristaller uppträdande form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
