Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckform ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1389
Tryckform—Tryckfrihet
1390
pressarbetet utföres, i dagligt tal
även hela anläggningen.
Tryckform, sammanställning
av typografisk sats för tryckning
i press. T. omslutes av en
järnram, inom vilken satsen fastlåses
medelst s. k. ”slutsteg” (se ill. till
Boktryckarkonst sp. 217
—218). V
Tryckfrihet, rätten att utan av
offentlig myndighet i förväg lagda
hinder, d. v. s. utan föregående
censur, få av trycket utgiva
skrifter. Principiellt är denna rätt
oinskränkt med avseende å
ämnet. Detta gäller för såväl
egentligt författarskap som utgivande
av handlingar, fastän undantagen
och rättsföljderna av dessas
överträdande gestalta sig olika inom
vardera kategorin. Genom T. F.
1766 fastslogos i Sverige för
första gången dessa grundsatser.
För att ytterligare befästa dem
förklarades denna vara av
grund-lagsnatur. Vad som var avsett till
dess skydd blev emellertid dess
ofärd. Genom sin
grundlagskarak-tär kom den nämligen att drabbas
av den bestämmelse i 1772 års
R. F., som berövade alla efter 1680
tillkomna, som grundlag ansedda
stadgar deras giltighet.
Härigenom erhöll Gustav III rättslig
möjlighet att självständigt
bestämma över T. Han begagnade
sig därav genom en rad.
politi-författningar, som ställde
författaren under boktryckarens kontroll
genom att göra denne med- 1.
ensam ansvarig. 1785 stadgades
kungl. privilegium ss. villkor för
rätt att utge dagblad och
periodiska skrifter (se Periodisk
skrift), ett privilegium, som
efter gottfinnande kunde
återkallas (indragningsmak t).
Vid. återinfördes den allmänna
uppsiktsmyndighet över T:s bruk,
som före 1766 tillkommit
kanslikollegium och som 1801
överflyttades på hovkanslern. Men
1809 skedde en återgång till 1766
års grundsatser. I R. F. intogs till
T: s skydd en principbestämmelse,
varigenom varje svensk man
tillförsäkrades rätt att utan i förväg
lagda hinder utgiva skrifter, att
endast inför laga domstol kunna
tilltalas för deras innehåll och att
för detsamma ej kunna straffas
utan tydligt stöd i lag. Det
närmare utförandet skedde genom
T. F. 1810, vilken liksom sin
föregångare av 1766 erhöll grundlags
natur. Det oaktat blev den,
då man fann sig nödsakad att
tillmötesgå Karl Johans fordran på
återinförandet av
indragnings-makt gentemot dagblad och
periodiska skrifter, redan efter två år
utan iakttagande av för
grundlagsändring stadgade former
ersatt med en ny T. F. 16 juli
1812, vilken alltjämt gäller, ehuru
den undergått en del ändringar, av
vilka den i organisatoriskt
hänseende mest betydande torde vara
den av 1815, genom vilken jury
infördes i tryckfrihetsmål.
In-dragningsmakten upphävdes vid
1844—45 års riksdag. — T. F.
betecknar sig som den enda lag,
efter vilken T:s bruk får
bedömas och beivras. Medan det
muntliga ordets bruk bedömes
efter allmän lag och alltid beivras
vid vanlig domstol, sortera
tryck-frihetsfrågor under en
speciallagstiftning, som för de egentliga
tryckfrihetsmålen skapat en
särskild domstolsform. Med av
trycket utgiven skrift förstås allt,
vad med begagnande av
tryckpressen som mångfaldigande
medel lägges under allmänhetens
ögon. Då T. principiellt är
oinskränkt med avseende å ämnet,
blir missbruket beroende på sättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
