- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XI. Stone-Tång /
1405-1406

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckpunkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1405

Tryckpunkt—Trygger

1406

rakel. Den ändlösa pappersbanan
får genom att passera i tur över
tvenne formcylindrar tryck på
båda sidor. Med rotogravyr
åstadkommes det mest konstnärliga
illustrationstryck, såväl i en
som flera färger, liksom även
oklanderliga texttryck. Tidigare
plantryckspressar voro
även de mycket primitiva
hand-pressar, vilka genomgingo i stort
sett samma utveckling som
bok-tryckspressarna. Genom
tillämpningen av den fotografiska
överföringsmetoden även å
plantrycket samt uppfinningen av
offsettrycket (se O f f s e t) ha vida fält
öppnats även inom plantrycket
för tillämpandet av
rotations-pressprincipen. Den första
offsetpressen för tryckning å papper
framfördes 1904 av amerikanen
I. W. R u b e 1.

Tryckpunkt, se
Matar-punkt.

Trycksvärta, se Tryckfärg.

Tryckyta. 1. En bokstavstyps
gravyryta. — 2. Den del av ett
tryckark, å vilket tryck
verkställts. — 3. Storleken av den yta,
varå tryck kan verkställas i en
tryckpress.

Tryde, socken i Kristianst. 1.,
jämte Tomelilla och Spjutstorp
pastorat i Lunds stift. 1,875 inv.
— I den på 1800-t. nyuppförda
kyrkan finnas ett märkligt
romanskt triumf krucifix (se ill. till
Krucifix) och en figurprydd
dopfunt (se ill. till d. o. sp. 463),
utförd av en gotländsk mästare,
som sannolikt även uppfört den
gamla, 1160 invigda kyrkan, av
vilken bl. a. ett par portallejon
förvaras i Lunds univ:s
historiska museum.

Tryffel, svampar av släktet
Tu’ber (fam. Tubera’ceae, tillhör
Ascomycdtes). Fruktkropparna
utvecklas under jorden och äro

Tryffel. Tuber aestivum. T. v.
genomskuret exemplar.

rundade samt genomdragna med
gångar, vilkas väggar klädas med
sporangier. Flera arter ha stark
arom, användas som krydda och
äro ss. torkade 1. inlagda en
viktig handelsvara. Viktigast äro
Tuber aesti’vum, mattryffel,
Tuber bruma’le med formen
me-lanospo’rum, perigordtryf-f e 1, och Tuber magna’tum,
samtliga i mell. Europa och n. Italien.
I Sverige förekommer huvudsaki.
en mindre värdefull art (spec. i
Södermanland och Östergötland),
Tuber a’lbum (Choiromy’ces
veno’sus 1. maeandrifo’rmis), vit
T. Den utgör oregelbundna
knölar, 1—15 cm. stora 1. större,
utanpå vita 1. ljust brungula, inuti
marmorerade. Med T. förväxlas
stundom hjortsvamp, rottryffel
m. fl. (falska T.), vilka dock
ha ett fast skal (saknas hos T.).
— Handelns T. kommer främst
från Frankrike, där vild T.
upp-sökes med hjälp av dresserade
hundar 1. svin, vilka ledas av
lukten, och där T. även odlas.

Trygger, Ernst, f. 1857,
jurist, politiker, 1889 prof, i
Uppsala, 1905—07 justitieråd, 1926
universitetskansler. Ss. led. av
unionskommittén 1895 stödde
T. den av O. Alin företrädda
unionspolitiken. 1897 invald i
F. K., anslöt han sig till
kammarens konservativa majoritet och
vann tidigt uppmärksamhet ss.
skicklig debattör av skarpt
polemisk läggning. I rösträttsfrågan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/11/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free