Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tråddragning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1409
Tråddragning—Trådmaskar
1410
Tråddragning, framställning
av järn-, stål- 1. metalltråd (i
allm. av mindre diam, än 4,5
mm.) genom dragning av valsad
tråd genom dragskivor,
varigenom en jämn, slät yta erliålles.
Järn- och ståltråd, varmvalsad
till 5,5—4,5 mm :s diam.,
utglöd-gas för höjande av tänjbarheten,
betas i varm svavelsyra 1. kall
saltsyra för att befrias från
glöd-spån, sköljes och klistras. Tråden
spetsas i ändan och instickes i ett
av de koniska hålen i dragskivan
(av kokillhärdat tackjärn 1.
härdat stål), fattas av en tång och
dras igenom skivan. Dragningen
sker successivt i allt mindre hål,
och tråden glödgas allt emellanåt.
T. sker som torr- 1. våtdragning i
grov-, medium- och
findragbän-kar. Klenare tråd dras
kontinuerligt genom en serie allt finare hål.
Metalltråd dras i stort sett på
samma sätt som järn- och
ståltråd. Mycket fin tråd, t. ex. av
koppar, dras genom fina hål i
svart diamant.
Trådglas. 1. Detsamma som
filigranglas (se
Glastillverkning sp. 1311). — 2.
Råglas (se d. o.) med insmält
metallnät.
Trådklinka, klinkmått (se
Måttverktyg sp. 500) för
uppmätning av standardiserade
tråddimensioner.
Trådkors, detsamma som
hårkors.
Trådkvarts, parallelltrådig 1.
stänglig kvarts.
Trådmaskar, n e m a t o’ d e r,
’Nemato’des, en ordn. av
Aschel-mi’nllies. Kroppen är
osegmente-rad, tråd- 1. långsträckt
spolfor-mig, omgiven av en glatt
kuti-kula. Munöppningen ligger
terminalt i främre kroppsändan och
omges av papiller. I munhålan
finnas ofta taggar. Nervsystemet
Tråddragning. Dragbänk.
är enkelt byggt, ögon förekomma
hos fritt levande T.
Utsöndrings-organen utgöras vanl. av en längs
sidorna förlöpande kanal,
bestående av en enda, långsträckt
jättecell. I regel skildkönade. Hanarna
äro vanl. betydligt mindre än
honorna; deras bakre kroppsdel är
bågformigt insvängd.
Hermafro-ditism och partenogenes
förekomma. Vanl. ovi-, stundom vivipara.
Många T. äro parasiter på djur
1. växter, andra leva fritt i vatten,
fuktig jord m. m. De parasitiska
T. spridas med föda 1.
dricksvatten, medelst mellan värd (se
Parasit) 1. så, att larverna
(r h a b d i’t i s f o r m e n), vilka
utvecklas i vatten 1. fuktig jord,
aktivt intränga genom
värddjurets hud. Även heterogoni med en
fritt levande, skildkönad
rhabdi-tisgeneration och en
hermafrodi-tisk parasitgeneration
förekommer. Bet- 1. havreålen,
Hetero’dera Scha’chtii, lever på
rötter av havre o. a. sädesslag,
betor m. m., kornålen,
Tyle’n-chus ho’rdei, spec. på korn; bägge
ge upphov till ansvällningar på
rötterna, havreålen även till
talrika ”hungerrötter” i st. f. de
skadade rötterna. Klöver-,
råg- 1. stjäl k ålen,
Tylen-chus devasta’tor, lever i
stjälkarna och bladen, spec. på klöver.
V eteålen, Tylenchus
sca’n-dens (trVtici), orsakar
”korn
45. — L e x. XI. Tr. 22. 12. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
